Kungen bjöd in till samtal om träbyggande

Ett hundratal arkitekter, träexperter och branschföreträdare hade bjudits in av kung Carl Gustaf till Stockholms slott för att dela med sig av sin kunskap om träarkitektur.

– I Sverige finns värdefull kunskap om hållbarhet och hållfasthet som nu efterfrågas internationellt. Det är inte säkert att vi är världsbäst men vi kan sträva efter att bli det, inledde kung Carl Gustaf.

Kungen hade bestämt tema för dagen redan förra året då det framkom att Stockholms slott kan vara en av Nordens största träbyggnader med sin jättelika takstolskonstruktion i ek. Bernadottebiblioteket som är byggt i omålat trä var ett passande rum för temat.

Professor Fredric Bedoire visade träets konstruktiva möjligheter med exempel både från historien och samtiden och förklarade hur lagändringar och restriktioner har påverkat utvecklingen av träbyggandet i Sverige. Han berättade att Stockholms slotts arkitekt Tessin d y refererade till renässansens arkitektur som ofta plockade upp element från naturen. Och han hade räknat hur många grankottar i sten som finns på Stockholms slotts fasad; 66 stycken.

– Naturens lagar är upphovet till den klassiska arkitekturens regler, sa Fredric Bedoire.

Sveriges landyta är till 75 procent täckt av skog men bara fem till tio procent av Sveriges flerbostadshus är byggda i trä, och av det som byggs idag är bara tio procent i trä. Det är inte tillräckligt, påpekade Carl Johan Engström från tankesmedjan Global utmaning:

– Det räcker inte. Sverige skulle kunna klara bostadsförsörjningen enbart genom att bygga i trä, det finns tillräckligt. Det är när vi slutar säga ”wow, ett trähus”, som vi har nått mainstream för träbyggande.

Carl Johan Engström betonade att byggmaterial och materialflöden är några av de stora hållbarhetsfrågorna idag. Trä kan fungera som en kolsänka genom att binda koldioxid under både sin livstid och som byggmaterial. Han poängterade också att kommunerna har ett stort ansvar för att föreskriva trä i planskeden och genom de bostadsbolag de äger, och föreslog att arbetslösa ska utbildas i den nya byggtekniken.

– Där skogen växer är det ont om arbetskraft, sa han.

Stefan Lindbäck, vd för Lindbäcks bygg, berättade att 1 600 prefabricerade lägenheter i trä skulle kunna lämna fabrikerna i Piteå varje år. Problemen med både arbetskraft och bostadsbrist skulle därmed kunna lösas, menade han.

– Hindret är en konservativ bransch. Kommunerna borde chocka marknaden med tillgängliga byggrätter så fler kan få möjlighet att köpa mark och bygga. Nu köper de stora företagen upp marken och väntar med att bygga tills det är som mest lönsamt.

Bernadottebiblioteket på Stockholms slott, 1750–1796, av C Hårleman och CJ Cronstedt.

Arkitekterna i panelen berättade om hur trä är centralt i deras arkitektur och vilka möjligheter det ger. Petra Gipp förklarade att hon strävar efter att visa träets estetiska kvaliteter i relation till andra material och argumenterade för att hög kvalitet är nyckeln till hållbarhet. Siv Helene Stangeland från det norska kontoret Helen & Hard berättade om unika tekniska lösningar där träet står för den bärande arkitektoniska upplevelsen i byggnaderna. När den 13 000 kvadratmeter stora Finansbanken, ritad av Helen & Hard, står klar i Stavanger år 2019, går den troligen om Stockholms slott och kan till och med bli Europas största träbyggnad.

– Jag tänker bara i trä sedan vi bestämde oss för femton år sedan för att bara rita med utgångspunkt i det materialet, sa Siv Helene Stangeland.

Tina Wik som är adjungerad professor i Dalarna med fokus på trä och ombyggnad berättade om flera framåtblickade projekt inom träforskningen som både visar materialets inverkan på trivsel och hälsa och där ny teknik ger större möjligheter att utnyttja materialet bättre och i nya formspråk.

Presentationerna fick positiv respons från hovet. Riksmarskalken Fredrik Wersäll tackade för intressanta belägg från forskning om att trä skapar harmoni och ökar hälsan.

– Det nya tekniksprånget ger nytt formspråk och arkitektur och väcker entusiasm för träbyggande. Till slut blir det miljöargumenten som får oss att satsa på trä, sa riksmarskalken.