KTH-student får varning för sextrakasserier

Det var i oktober förra året som personalen på Arkitekturskolan vid KTH började att utreda vittnesmål från sex kvinnliga studenter. Kvinnorna berättade att en man i samma årskurs från terminens start uppträtt obehagligt, kommenterade deras utseenden och beteenden samt gjorde oönskade fysiska närmanden. Utredningen mynnade ut i en anmälan till KTH:s rektor som skickade ärendet vidare för prövning i KTH:s disciplinnämnd.

Till disciplinnämndens möte som hölls den 21 mars i år, kallades den manliga studenten och de fem kvinnliga vittnen som gått vidare med den formella anmälan. Under hela utredningen har de gått kvar i samma klass. Kvinnorna fick en och en gå in och vittna inför nämndledamöterna, samtliga män, samt inför den misstänkte studenten som fick tillfälle att bemöta anklagelserna.

Av nämndens protokoll framkommer att mannen medger att han utsatt kvinnorna för det de beskriver men att det inte varit hans avsikt att trakassera eller skada.

– Det är först när det blev ett disciplinärende som jag förstått att de upplevde det som ett problem. Det kom som en total chock. Det finns ingenting som jag önskar att ha ogjort mer än de där grejerna, säger han till Arkitekten.

I samband med att Arkitekturskolan gjorde sin anmälan till rektor fick mannen en tillsägelse att upphöra med sitt beteende och vid disciplinnämndens möte vittnade kvinnorna om att han också slutat. Av protokollet framgår dock att fler än en av dem fortfarande är oroliga och till exempel inte vågar åka hem från skolan samtidigt som han och inte skulle vilja åka i samma hiss.

Disciplinnämnden, som normalt mest hanterar ärenden om misstänkt tentafusk, har att välja på att utfärda en varning eller att stänga av en student i upp till sex månader.

– I det här fallet vittnade alla om att de ansåg att trakasserierna och närmandena hade upphört efter att han blivit tillsagd. Vi bedömde att han förstått allvaret och slutat, och att en varning var en lämplig påföljd, säger Mikael Östling, prorektor vid KTH och ordförande i disciplinnämnden.

Han påpekar också att det i ärendet inte funnits några våldsinslag. I de skriftliga vittnesmålen framkommer dock en incident där den utpekade mannen slagit en av kvinnorna när hon petade till honom i sidan för att väcka honom under en föreläsning. Kvinnan beskriver mannens aggressiva blick och att han gav henne ett hårt slag på överarmen. Av disciplinnämndens protokoll framkommer att mannen förklarar incidenten med att det var det slags busiga beteende de två hade mot varandra, att han bett om ursäkt och att han absolut inte vill att hon ska vara rädd för honom.

Disciplinnämndsordföranden Mikael Östling säger att han inte kan minnas att det förekommit någon diskussion om våld vid nämndmötet.

– Min minnesbild är att vi inte hade någon typ av våldsdiskussion. Ingen påtalade något sådant, säger Mikael Östling.

Kvinnorna har en annan uppfattning.

– Det är så tydligt; han har slagit en av oss, känns farlig och har tafsat och trakasserat. Vi är helt chockade över att han bara får en varning, säger en av kvinnorna till Arkitekten.

Kvinnorna ville överklaga beslutet och KTH:s förvaltningsjurist bistod med att skicka över alla handlingar till Förvaltningsrätten i Stockholm. Men kvinnorna fick snart erfara att beslut i disciplinnämnden enligt förvaltningslagen bara kan överklagas av den som fått straffet.

– Jag trodde att Förvaltningsrätten skulle ta oss på allvar men vi fick våra förhoppningar kastade tillbaka rakt i ansiktet. Vi har ingen talerätt i ärendet. Det känns som att vi inte har något värde alls, säger en av kvinnorna.

Det är i högskoleförordningens tionde kapitel som bestämmelserna för disciplinärenden står skrivna. Både bestämmelserna för hantering och de disciplinära åtgärderna för sexuella trakasserier är samma som när det handlar om fusk i studierna, en typ av disciplinärende som är betydligt vanligare.

– Det är försvinnande få som blir fällda för sexuella trakasserier i högskolornas disciplinnämnder. Det rör sig om en handfull per år medan det är mellan 500 och 800 personer som fälls för plagiering, säger Pontus Kyrk, jurist på Universitetskanslerämbetet, UKÄ.

Han känner inte till det aktuella ärendet på KTH och uttalar sig alltså inte om det, men hans intryck är att det är vanligare att påföljden för sexuella trakasserier blir avstängning än att det, som i fallet på KTH, bara blir en varning.

– Nog sjutton tror jag att det är vanligare att bli avstängd om det förekommit sexuella trakasserier, och det ses som ännu allvarligare om det varit rent fysiskt. Men det finns förstås olika fall och gradskillnader i helvetet, säger han.

Han säger också att hans intryck är att många högskolor är duktiga och anstränger sig för att utreda dessa ärenden.

– Man tar dem på allvar och därför kan de också ta längre tid. Det är svåra avvägningar och utredningen blir mer delikat med samtal. Det finns inte bevismaterial på samma sätt som när till exempel en halv uppsats är plagiat, säger Pontus Kyrk.