Karolina Keyzer: “Jag slutar på egen begäran”

Det var i augusti 2010 som Stockholm fick en ny stadsarkitekt i Karolina Keyzer, som då kom från jobbet som arkitekt på Wingårdhs. Hon efterträdde Per Kallstenius som med några års uppehåll i början av 1990-talet innehaft posten sedan 1984.

Karolina Keyzer framhåller att Stockholm under hennes tid som stadsarkitekt har gått från frimärksplanering till ett mer övergripande perspektiv och att man nu har en arkitekturstrategi som arbetas in i översiktsplanen. Hela stadsbyggnadskontoret har också moderniserats med fler medarbetare och mer lagarbete i öppna kontorslandskap.

– Jag är stolt över mitt arbete, säger Karolina Keyzer.

Hon berättar att hon drivit på för att befästa att utformningen av de offentliga rummen har betydelse för en socialt hållbar och attraktiv stad. Och hon tycker att diskussionerna på nämndmötena har ändrat karaktär.

– Det är inte längre fokus på de enskilda objekten, om husen är randiga eller vilken färg de har, utan man diskuterar vad byggnaderna bidrar med för kvaliteter på platsen, säger Karolina Keyzer.

Nybyggda stadsdelar i Stockholm har fått kritik för att exploateringen skett på bekostnad av offentliga rum som parker och friytor.

– Det är bra med kritik och diskussion kring stadsbyggnadsfrågorna. Tät, sluten kvartersstad är inte längre det enda alternativet när vi bygger vidare på staden, kommenterar Karolina Keyzer.

Vilket ansvar har du som stadsarkitekt?

– Det som byggs nu har planerats både under och före min tid. Min roll har inte varit att detaljstyra utan att väcka frågan om kvalitet och allmänhetens bästa. Nu gör man detaljplan för de offentliga rummen innan man ritar husen, och det är bra, men det är långa processer och resultatet av den ordningen kommer inte att synas förrän om flera år.

Med sina dryga fem år på stadsarkitektposten är Karolina Keyzer mer kortvarig än de flesta av sina föregångare. Men att sluta är hennes eget val. Framtiden är inte helt klar men hon vill fortsätta att jobba med samma frågor i någon form av egen verksamhet.

– För mig är fem år ingen kort period. Jag är arkitekt, just stadsarkitekt är ingen livslång grej för mig. Det är ett jättefint jobb som behövs men nu får någon annan ta över. Varför inte en landskapsarkitekt? säger Karolina Keyzer.