Karlstad årets arkitekturkommun – igen

Priset delas ut för femte gången och vinnaren presenterades under en prisutdelning på torsdagsförmiddagen.

– Jag tog emot beskedet med stor glädje, och förvåning. Jag trodde inte vi skulle vinna två år i rad, säger Erik Nilsson (KD), kommunalråd i Karlstad kommun och ordförande i stadsbyggnadsnämnden, till Arkitekten.

Med årets vinst blir Karlstad den första kommunen i som tilldelats priset två gånger, tätt följd av Örebro kommun som legat på en stabil andraplats sedan 2019 efter vinst 2017 och en tredjeplats året därpå.

Erik Nilsson säger att framgången delvis kan tillskrivas ambitionen att ha långsiktiga spelregler och en god dialog mellan byggandets parter.

– Vi har inte förändrat arbetssättet jättemycket från i fjol. Men uppenbart är det ett vinnande koncept. Vi försöker ha en god dialog med byggherrarna och arkitektkåren i Karlstad och håller ett högt tempo i bostadsbyggandet. Nyckeln är samspelet.

Också Henrik Sjöberg, stadsarkitekt i Karlstad sedan 2015, framhåller relationen till parterna.

– Jag skulle gissa att det ändå handlar om att vi lyckas bibehålla ett engagemang internt i kommunen för de här frågorna. Vi lyckas kommunicera ett antal kärnvärden för god arkitektur, men är inte dogmatiska utan är öppna för dialog, säger han.

Hur ser du på din roll i det, som stadsarkitekt?

– Jag kan inte påverka hur hög byggtakten är. Men att åtminstone se till att Karlstad kommun jobbar med att skapa förutsättningar för god arkitektur är hedrande, säger Henrik Sjöberg och fortsätter:

– Förutsättningarna ökar om det finns en uttalad kompetens som kan hantera komplexa samband, från stadsbyggnadsprinciper till utformning av enskilda byggnader.  

Utmärkelsen bygger på en sammanvägning av två komponenter. Dels en enkätundersökning som riktats till arkitektkåren, med frågor om bland annat arkitekturkompetens inom kommunen och om dialogklimatet mellan kommunen och arkitekterna.

Den andra komponenten bygger på offentlig statistik från SCB och Boverket som bland annat syftar till att värdera hur kommunerna planerar byggandet efter befolkningstillväxt och hur väl de följer de lagkrav och riktlinjer som omgärdar boende och byggande.

Årets utmärkelse blir den första då även kommunernas klimatarbete vägts in som en egen parameter. Det görs utifrån två faktorer, medlemsskap i föreningen Klimatkommunerna och huruvida kommunen ställer klimatkrav på material vid byggnation och renovering av egenägda lokaler och bostäder.

Just den införda klimatparametern gjorde årets avgörande särskilt jämt mellan de två toppkandidaterna. Karlstad kommun är förvisso medlem i Klimatkommunerna, men ställer inget klimatkrav på byggmaterial – något Örebro kommun gör.

– Nej vi har inte haft krav hittills. Vi försöker göra det mer i dialogform än i kravform, så får vi utvärdera hur det gått. Det börjar röra på sig i Karlstad, med trä i byggandet. Men det mest hållbara huset är det som aldrig behöver rivas, säger Erik Nilsson till Arkitekten.

Ny på podiet är tredjeplatsens Skellefteå kommun, som tidigare inte nått högre än plats 30. Den snabba klättringen beror enligt rapporten på att kommunen tagit många poäng inom den nya klimatparametern.

Av landets 290 kommuner är det dock bara 75 som i slutändan omfattats av årets utmärkelse. Detta då resterande kommuner saknat tillräckligt många omdömen från arkitektkåren. De kvarvarande 75 kommunerna står dock för 80 procent av landets bostadsbyggande under den senaste femårsperioden, enligt analysföretaget Evimetrix som gjort rapporten.