“Ingen person kan skilja på rollerna, det går inte”

– Än har jag varken blivit bortröstad från mina politiska uppdrag eller avskedad från mitt jobb som planarkitekt. Det tar jag som ett bevis på att jag lyckas kombinera rollerna, säger Ali Hajar och skrattar.

Sedan 2002 har han suttit i kommunens äldrenämnd för Socialdemokraterna parallellt med sitt arbete som planarkitekt på stadsbyggnadskontoret. Den politiska karriären gick i raketfart – Ali Hajar blev medlem i partiet bara året innan och förutom platsen i kommunfullmäktige kom han också på ersättarplats till riksdagen.

Politiken ”kom med modersmjölken” och den har också kommit att påverka hans liv i allra högsta grad.

– Jag har burit politiken med mig så länge jag kan minnas. Min uppväxt präglades av inbördeskriget i Libanon, jag var tvungen att växa upp fort och tidigt fundera över stora frågor.

Som ung arkitektstudent hamnade han i Minsk i dåvarande Sovjetunionen.

– Det var en stark kontrast till Libanon som var ett råkapitalistiskt samhälle utan välfärd.
I Sovjet tog staten å andra sidan hand om allt och det fanns inget utrymme för individen. När jag sedan kom hit insåg jag att Sverige var svaret på många av de funderingar som jag burit med mig. Jag kände att jag kommit hem.

Men efter ett tag såg Ali Hajar att samhället höll på att förändras på ett sätt som gjorde honom orolig.

– Jag tänkte: ”Förstår de inte vad de gör?”. Jag vet vad som händer åt båda hållen, Sverige måste hålla fast vid den tredje vägen. Jag kände att jag kunde göra mer.

Så han bestämde sig för att engagera sig i ett parti, beställde hem material från alla, läste det noggrant och tillverkade en matris över deras åsikter. Närmast hans egna åsikter och värderingar låg Socialdemokraterna – och så fick det bli.

Ali Hajars politiska uppdrag har inneburit en viss omställning på arbetsplatsen. Kollegor och chefer ska inte behöva tveka på i vilken roll han uppträder. Samma princip gäller hans ställning i den politiska sfären. Han åtar sig inte uppdrag som kan ha beröring med jobbet. Under åren har han vant sig vid att verka i gränslandet.

– I början kändes det jobbigt att inte ha någon självklar tillhörighet. Både mina arbetskamrater och mina kollegor i politiken kan nog uppleva situationen som lite schizofren, ibland kan jag låta som en tjänsteman när jag uttalar mig som politiker och vice versa. Jag har jobbat hårt för att de ska känna förtroende för mig, kollegorna måste kunna snacka skit om politikerna och vara säkra på att det stannar hos mig och politikerna måste i sin tur få diskutera hur tjänstemännen hanterar ärenden. Där är det viktigt att hålla tätt. Men ingen person kan skilja på rollerna helt, det går inte. Vi är alla många olika saker på en gång: som aktiv i en förening eller förälder.

Samhällsplanering är dessutom ett högst politiskt arbete, menar Ali Hajar, plan- och bygglagen har tydliga politiska visioner och handlar mycket om avvägningen mellan den enskildes och det allmännas intresse.

Arkitektbakgrunden ger honom ett annat perspektiv än många av de andra politikerna i äldrenämnden. Dels har utbildningen gett honom en förmåga att bejaka många olika perspektiv, dels ser han behovet av en god byggd miljö för de äldre.

– Till exempel deltog jag i beslutet att satsa på en arkitekttävling kring ett äldreboende i Linköping. Jag satt även i tävlingsjuryn och jag tror att jag kunde hjälpa till att styra mot det bästa förslaget. Jag har också lyft behovet av att anlita inredningsarkitekter och landskapsarkitekter för att skapa trivsamma inomhusmiljöer och utforma stimulerande utomhusmiljöer kring våra äldreboenden. Där kan jag som arkitekt se behov och föreslå lösningar som andra inte upptäcker.