Ny utbildning ska ge fler bygglovshandläggare

Många kommuner har idag svårt att rekrytera bygglovshandläggare. Att hitta rätt kompetens kombinerat med lönebilden är en del av orsakerna. Samtidigt finns lagkrav på att ett bygglov ska ta som mest 10 veckor att behandla och många kommuner vill korta ner handläggningstiderna ännu mer. Nu har de första studenterna på Sveriges första bygglovshandläggarutbildning snart gått ett år på en tvåårig linje. Arkitekten Ylva Hartwig Nilsson rekryterades 2017 som utbildningsledare till utbildningen på Yrkesakademin i Umeå som startade upp utbildningen i september samma år.

– Det är vanligt att kommuner rekryterar unga nyutexaminerade arkitekter och ingenjörer som efter ett par år går vidare till privat sektor. Kommunerna blöder både kompetens och pengar och bygglovsavdelningarna skriker efter folk, säger arkitekten Ylva Hartwig Nilsson.

Utbildningen är populär med 150 sökande till 70 platser fördelade på Järfälla och Helsingborg där tre fysiska möten hålls varje termin, i övrigt är det en nätbaserad distansutbildning. Bland studenterna finns byggnadsantikvarier, tidigare byggare och civilingenjörer.

– Tidigare fanns ingen utbildning avpassad för att utbilda för bygglovsavdelningarna. Varken arkitekt- eller byggingenjörsutbildningarna på högskolorna innehåller den juridik som krävs.

Utbildningen innehåller bland annat kommunal förvaltning, grundläggande fastighetsbildning, byggnadsteknik, arkitektur, bygglov och juridik. Ylva Hartwig Nilsson har själv undervisat en del och arkitekterna Anders Johansson och Ruben Albertsson gör examinerande moment.

Ylva Hartwig Nilsson betonar att bygglovsavdelningarna arbetar i team och att det enligt PBL ska finnas tillgång till arkitektonisk kompetens i varje nämnd.

– Målet är att få ut personer med en väl förankrad juridisk kompetens och som kan kommunicera med övrig kompetens på bygglovsavdelningen om gestaltad miljö. De ska förstå vad de inte har kompetens att avgöra själva, att det är ett samarbete att jobba på en bygglovsavdelning.

Vissa kommuner har varit skeptiska och vill ha högskoleutbildade arkitekter och ingenjörer på tjänsterna.

– I den bästa av världar skulle vi ha det så, men det är inte praktiskt eller ekonomisk möjligt, det finns inte tillräckligt många arkitekter som vill vara bygglovhandläggare och dessutom erbjuder ingen högskoleutbildning den kompetens som en bygglovshandläggare behöver. Jag och många med mig tror på den här vägen.