Fler regler i PBL slopas

– Det skulle kunna handla om att i vissa fall ta bort kraven för tältförläggningar, mottagningsasylboenden, HVB-hem och liknande. Det viktiga här är att det är tillfälliga, tidsbegränsade åtgärder, säger bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan.

Samtidigt har den nya anvisningslagen trätt i kraft. Den tvingar kommuner att ta emot ett visst antal flyktingar som fått uppehållstillstånd och i det åtagandet ingår också att se till att det finns bostäder.

– När människor har uppehållstillstånd är de inte längre asylsökande och då är det en bostadsfråga och den frågan är generell.  Det  gäller även ungdomar som flyttar hemifrån och studenter, konstaterar Mehmet Kaplan.

Flera kommuner har redan flaggat för att de kommer att behöva ta till anläggningsboenden i form av container- och barackbyggen och andra tillfälliga lösningar för att klara de åtaganden som den nya anvisningslagen innebär. Vad är det som hindrar att de slopade reglerna vid extraordinära händelser används även för dessa ”generella” bostäder?

– Vi tittar på vad det skulle kunna innebära och vilka möjliga utvägar det finns. Det är inte säkert att det är negativt men det är det vi måste titta på.

På vilket sätt är tillfälliga baracker och containrar en bra stadsutveckling?

– Alternativet är ju tält. Det finns inte jättemånga sätt att lösa det här på ett snabbt sätt. Och det finns exempel på spännande, bra lösningar, som i Västervik, där man i Ankarsrum fått upp hus med bra standard och hög energiprestanda på ett område där kommunen vill placera bostäder.

Känner du någon oro för att det blir ett massivt byggande av regellösa, tillfälliga bostäder som sen blir permanenta?

– Jag menar att det går att göra på ett smart sätt så att man får en bra boendemiljö, en god gestaltad livsmiljö och framförallt sänker koldioxidutsläppen. Västerviksmodellen är ett gott exempel på hur det skulle kunna funka.

Men Västervik är ett asylboende, nu pratar vi ju om bostäder för nyanlända, de som fått uppehållstillstånd?

– Anledningen till att jag tar upp Västervik även när det gäller nyanlända är att det är en tvåstegsmodell. Det kommer människor som är asylsökande och de ska ha någonstans att bo. Många av dem får uppehållstillstånd och kanske väljer att bo kvar i kommunen och då blir bostäderna en möjlig bostad även för de nyanlända.

Västervik är också ett småskaligt exempel, 48 bostäder. Hur ser du på till exempel Stockholm som blivit tilldelade att bygga närmare 3 000 bostäder för nyanlända i år?

– För Västervik är det antalet bostäder en stor händelse i en bygd som kanske aldrig bygger bostäder. För Stockholm där det redan byggs mycket så kommer den mängden att smälta in på ett helt annat sätt.