Dubbel­­smocka för egen­­företagare

För arkitekter som är egenföretagare kan konjunkturnedgången bli ett hårt slag på flera sätt. Inkomsten påverkas direkt om uppdrag försvinner. Många arkitektkontor börjar med att göra sig av med underkonsulter innan de varslar och säger upp sina anställda. Även andra typer av uppdrag som egenföretagare vanligtvis kan få, minskar.

Dessutom är tryggheten sämre eftersom både a-kassa och inkomstförsäkring är anpassade efter att man är anställd. Det går inte att vara deltidsarbetslös som företagare eftersom a-kassa inte ska användas för att finansiera olönsamma bolag. Fullt rimligt, men ändå ett stort problem om man är företagare. För i vilket läge ska man egentligen ”ge upp” och lägga ner/vila sitt företag? 

Arkitekten har pratat med några egenföretagare om den kniviga situationen de befinner sig i. Maria Hörnell ser inte möjligheten att sätta verksamheten vilande som ett bra alternativ för henne.

– Jag har tidvis haft en lägre inkomst, så a-kassan skulle bli väldigt låg. Inkomstförsäkringen kvalar jag därför inte in till. Att ta ut a-kassa skulle också tvinga mig att söka jobb jag inte vill ha och inte kan få. Min verksamhet är lite som en del av mig själv som jag inte bara vill lägga ned. Att starta eget är också ett val jag gjort för att kunna jobba både som husbyggnadsarkitekt och med trädgårdar. Dessutom gör jag ibland uppdrag som florist. Alla dessa delar tillsammans ger ett kreativt, mångfacetterat och omväxlande yrkesliv.

Maria Hörnell har också tagit andra jobb på deltid som ändå angränsar till den typ av arkitektuppdrag hon oftast arbetar med. Hon har till exempel arbetat på handelsträdgårdar vilket har gett henne både inkomst och bättre kunskap om utemiljöer och växtlighet. Det har varit både roligt och lärorikt. Hon tror att fler arkitekter har nytta av att arbeta med andra saker utanför den traditionella arkitektrollen.

– Fördelen som egenföretagare är att man har en viss frihet. Men vi är sårbara i konjunkturnedgångar. Jag tycker att Sveriges Arkitekter skulle kunna göra mer för den här gruppen. I stället belastas vi av höjd medlemsavgift för en inkomstförsäkring som nästan ingen av oss kan utnyttja. 

En annan arkitekt som vi talar med har valt att lägga sitt företag vilande för att kunna ansöka om a-kassa och inkomstförsäkring. 

– Det är väldigt trögt just nu och företaget bär sig inte längre. Det var ju enklare för oss egenföretagare fram till årsskiftet. Då hade vi rätt att vila företaget flera gånger. Nu är det antingen eller som gäller, säger han. 

Arkitekten som vi talar med har uppfattat det som att han bara får söka ”riktiga” jobb och inte uppdrag till företaget. 

– Jag hoppas på en framtid för mitt företag, men det blir svårt att komma tillbaka när man inte får underhålla sina kontakter och ta de uppdrag som erbjuds.

Det som gäller för egenföretagare som vill söka a-kassa är att man ska lägga företaget vilande och intyga det till a-kassan. Det krävs ingen byråkrati kring det och man kan behålla eventuell lokal och inventarier. När företaget är vilande får man inte arbeta i det och inte heller söka uppdrag eller marknadsföra det. Företaget kan vilas en gång. Aktiverar man det igen behöver det gå tre år innan det kan vilas igen, annars blir det avveckling. 

– Till skillnad från anställda som får minskad arbetstid, kan en företagare inte få ut a-kassa och jobba deltid med firman. Det är på eller av som gäller. Tanken med det är att a-kassan är inte ett bidrag till olönsamma företag. Det skulle heller inte gå att kontrollera hur mycket en egenföretagare jobbar, säger Anna Glennert, försäkringsansvarig på Akademikernas a-kassa.

För en arkitekt som har vilat sitt företag och tar ut a-kassa gäller det alltså att söka jobb. Men det kan finnas möjligheter att ta uppdrag utan att förlora a-kassan. Vad som är jobb och vad som är uppdrag är inte helt svart eller vitt. Man kan ju tänka sig en arkitekt som blir erbjuden ett uppdrag på ett kontor som innebär fyra veckors arbete på heltid. Om firman varit aktiv hade det fakturerats, men om uppdragsgivaren i stället kan betala ut lön för den arbetade tiden, räknas det som en anställning. Det skulle också kunna faktureras via ett så kallat faktureringsbolag som till exempel Frilans Finans. 

– Det vi tittar på är graden av självständighet. Att rita grannens veranda och fakturera 20 000 kronor via ett faktureringsbolag går inte att kombinera med a-kassa och inkomstförsäkring. Men att arbeta och ta ett uppdrag på ett kontor kan gå att kombinera. Det går alltid bra att ringa oss och resonera, säger Anna Glennert.

Hon är väl medveten om att a-kassa och inkomstförsäkring är betydligt svårare att ta del av för företagare. Just nu är det bara 225 personer med vilande företag som tar ut a-kassa av alla de cirka 15 000 arbetslösa medlemmarna i Akademikernas a-kassa. Det är okänt hur många av dessa som är arkitekter. Men Anna Glennert tycker ändå att det är en relativt billig försäkring att vara medlem i a-kassan. 

– Det är bra att vara försäkrad. Har man inga uppdrag kan man enkelt vila firman en gång och få a-kassa och inkomstförsäkring så man i alla fall kan betala hyra och räkningar. Det kan ju hända andra saker i livet också som gör att man inte kan eller vill fortsätta.

Hur beräknas inkomsten som ni baserar a-kassa på?

– Vi kan titta upp till tre år bakåt om det gynnar den sökande. Säg att du ansöker om a-kassa i sommar och har haft ett uselt år 2023. Då kan vi titta på 2021 och 2022 i stället. 

Sveriges Arkitekters förbundsdirektör Tobias Olsson är väl medveten om egenföretagarnas dubbla utmaningar i lågkonjunktur: Det är underkonsulterna som åker ut först när företagen drar ner samtidigt som det är svårare att ta del av trygghetssystemen.

– Många har det jättetufft just nu med låg beläggningsgrad. Vi hjälper många med saker som hur de ska göra om deras uppdragsgivare riskerar att gå i konkurs eller med att driva in fordringar. Men vi kan tyvärr inte påverka grundpremissen: att vi befinner oss i den värsta lågkonjunkturen på 30 år, säger han. 

Andra saker som förbundet gör för att stötta egenföretagare är att erbjuda viss kompetensutveckling, arrangera tävlingar och att arrangera seminarier. Kompetensutveckling är annars ytterligare ett område där företagarna har sämre villkor än de flesta anställda medlemmar. Systemet bygger på att arbetsgivare bekostar vidareutbildningar och är man sin egen arbetsgivare behöver man själv ta höjd för sådana kostnader.

De flesta egenföretagare väljer bort kollektivavtal. Då går man också miste om TRR och de insatser de kan sätta in vid arbetslöshet eller omskolning. Nya LAS-uppgörelsen är också mindre fördelaktig för arkitekter utan kollektivavtal i och med att man då går miste om en del av omställningsstudiestödet. Förbundet räknar med att cirka tio procent av medlemmarna är egenföretagare. Gruppen skiljer sig ganska mycket från de övriga medlemmarna eftersom de flesta har andra behov.

– Jag förstår känslan av att förbundet fokuserar mest på anställda medlemmar. 90 procent av medlemmarna är ju anställda. Men vi gör vad vi kan för företagarna också. De har en sämre trygghet men också möjlighet till större frihet och högre inkomster i högkonjunktur. 

Vilka är dina råd till egenföretagarna?

– Att på alla sätt försöka hitta nya uppdrag. Det går kanske att förkovra sig och bredda rollen. Arkitekter är en kreativa och ofta är duktiga på att hitta utvägar. Med det sagt, jag är inte världsfrånvänd utan är väl medveten om att det är en väldigt jobbig tid.