Därför tjänar arkitekter i kommun bättre än kollegorna på privata företag
Kommunanställda arkitekter tjänar bättre än arkitekter i privat sektor, visar färsk statistik framtagen av Sveriges Arkitekter.
– Jag fick ta mycket större ansvar när jag började på kommunen, säger planarkitekten Anna Lindbom som fick högre lön när hon bytte från privat kontor till kommun.
Medianlönen för anställda arkitekter i kommunal sektor har ökat mer än i privat sektor. Skillnaden var som störst år 2020. Chefer är inte inräknade i statistiken. Källa Sveriges Arkitekters lönestatistik.
År 2023 var medianlönen för kommunanställda arkitekter 3 725 kronor högre än för privatanställda. För arkitekter med handläggaransvar var medianlönen drygt 1 800 kronor högre i kommun och för arkitekter utan handläggaransvar var den drygt 1 200 kronor högre. De senaste sju åren har medianlönen för de två yrkeskategorierna i kommun ökat mer än i privat sektor.
Sandra Olséni, förbundsjurist på Sveriges Arkitekter, ser det som en positiv trend.
– Under de senaste åren har vi haft en god konjunktur, då har kommunerna haft svårare att rekrytera arkitekter. Jag hör från förtroendevalda i kommuner att det varit få utbildade arkitekter som sökande när de lagt ut annonser, och på en god marknad söker sig fler till privat sektor, då behöver kommunerna öka lönerna för att kunna anställa, säger Sandra Olséni.
Att kommuner höjer lönerna för locka dit utbildade arkitekter kan också vara ett uttryck för att marknaden kanske behöver betala lite mer än en snittlön för att kunna rekrytera och kunna behålla medbetare, menar hon.
Att de faktiskt betalar samt att lönerna nått upp till dessa nivåer visar att kommunerna värderar den här kompetensen.
– Att de faktiskt betalar samt att lönerna nått upp till dessa nivåer visar att kommunerna värderar den här kompetensen och gör vad de kan för att rekrytera. Det är jätteviktigt att de finns arkitekter i alla kommuner.
Anita Lidberg är personaldirektör på Stockholm stad. Om ökningen har något att göra med många kommuners tuffa läge med att rekrytera, vill hon inte svara på. Hon säger att löneökningen bygger på kollektivavtalet mellan fackliga organisationer och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och att kommunen också förhåller sig till industrins riktmärke.
– Löner inom våra avtalsområden är individuella och differentierade och bygger på de lönekriterier som är överenskomna med de fackliga organisationerna. 2023 blev utfallet för Sveriges Arkitekter 4,06 procent inom Stockholm stad, säger hon.
Anna Lindbom är utbildad landskapsarkitekt på SLU Ultuna och lämnade förra året sitt jobb på ett privat arkitektkontor i Stockholm för ett jobb som planarkitekt på Rättviks kommun. Hon känner igen sig i statistiken.
– Jag sökte jobbet för att jag skulle flytta hem. Det är en liten kommun med ganska få tjänster, så det här kom lägligt. Samtidigt kan jag tänka mig att det här, och ännu längre ut på landsbygden, är brist på folk så då kanske man betalar mer för att få dit rätt personer. Man slåss om de få som finns och då lockar det med högre lön.
Jag fick ta mycket större ansvar när jag började på kommunen, främst för att vi är så pass få personer här.
En annan anledning till den högre lönen kan också enligt Anna Lindbom vara att det ofta är större ansvarsområden för arkitekter i kommunal verksamhet.
– Jag fick ta mycket större ansvar när jag började på kommunen, främst för att vi är så pass få personer här. Generellt tror jag att det, på den privata sidan, ofta finns fler i arbetsgruppen där ansvar kan fördelas och att större ansvar hos kommuner kommer från att det ofta är små arbetsgrupper men med många eller stora projekt man ansvarar för.
