Celsings 100-årsjubileum firas med återställning av Kulturhuset
Kulturhuset i Stockholm återinvigs efter att ha varit stängt för renovering i två år.
– Nu, efter 50 år, blir Peter Celsings ursprungliga vision allt mer verklighet, säger arkitekten Per Ahrbom som haft i uppdrag att leda restaureringen av Kulturhusets inre miljö.
När Peter Celsing dog 1974, bara 54 år gammal och strax före invigningen av den östra delen av Kulturhuset, var det hans medarbetare Per Ahrbom, Lars Fahlsten, Jan Henriksson och Hans Jensfelt (AFHJ) som tog över och slutförde de pågående uppdragen med bland annat Kulturhuset och även Riksbanken vid Sergels torg i Stockholm.
Efter det har Per Ahrbom, på uppdrag av Fastighetskontoret i Stockholm, ansvarat för flera större ombyggnader och renoveringar av Kulturhuset samt Teaterhuset, den del av byggnaden som från början inreddes som provisoriskt riksdagshus. Men användningen av byggnaden har genom åren också inneburit att de ursprungliga idéerna om ett hus ”alltid öppet för alla” och ”gatans stämning och verkstadens möjligheter” delvis gått förlorade.
– Separata verksamheter båsade in sig i olika delar och stängde sina egna dörrar efter eget öppethållande. I delar av de öppna våningsplanen byggdes nya rum för kortsiktiga behov. Väggar målades och golv och tak förändrades, säger Per Ahrbom.
Det senaste uppdraget har handlat om att, i samband med upprustningen av byggnadens tekniska installationer, återställa delar av den inre miljön till sitt ursprungliga utförande från 1974.
– Peter Celsings idé var stora öppna våningsplan och vi har försökt att så långt som möjligt återbörda huset till sin forna glans. Det var en grannlaga uppgift att restaurera betongväggarna som målats med vit plastfärg och att ta fram de synliga betongelementen i taken. Vi har jobbat nära antikvarierna och det har blivit många möten med hantverkarna på plats, säger Per Ahrbom.
Peter Celsing skulle ha fyllt 100 år i år. I samband med nyöppningen den 18 september, kommer Celsing och hans verk att uppmärksammas med ett seminarium och en utställningsbox i gatuplan.
– Det känns fantastiskt och det är verkligen vår förhoppning och tro att man ska känna att det är Peter Celsings ursprungliga visioner som kommit fram. Samtidigt vet vi som kände honom väl att han inte hade något emot förändringar. Vi håller med antikvarierna om att grundstrukturen och fasaden ska bevaras. Men till exempel bibliotek och olika utställningar kommer och går och kan förändras över tid, säger Per Ahrbom.
Peter Celsing 1920–1974
Peter Celsing föddes den 29 januari 1920. Han studerade vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, och vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm.
En tid var han anställd hos Ivar Tengbom och Paul Hedqvist och från slutet av 1940-talet till början av 1950-talet var han chef vid Stockholms spårvägars arkitektkontor och ritade då flera av förortsstationerna i Stockholms tunnelbana, till exempel Blackeberg, Åkeshov, Hökarängen och Gubbängen.Med sitt eget arkitektkontor ritade han flera kyrkobyggnader och om- och tillbyggnader i Stockholms innerstad, som till exempel Kungliga teatern och Operakällaren. Kulturhuset och teatern vid Sergels torg och Riksbankshuset vid Brunkebergstorg är båda resultat av Stockholms stads och Riksbankens stora arkitekttävling som Peter Celsing vann 1966.
Peter Celsing var även professor i arkitektur och undervisade vid KTH. Han avled i mars 1974 i sviterna av en hjärntumör.Peter Celsing år 1971 på Sergels torg i Stockholm, framför Kulturhusets då nybyggda västra del.