Byggnadsvårdsåret ska fira jubileum 2025
Svenska byggnadsföreningen samordnar jubileet Byggnadsvårdsåret 50 år i Sverige där många aktörer arrangerar aktiviteter.
– Dagens rivningsvåg går inte ihop med dagens klimatmål, säger projektledaren Helena Hammarskiöld.
Helena Hammarskiöld är arkitekturhistoriker och har verkat inom kulturarvssektorn i många år, bland annat vid Statens museer för världskultur, som kanslichef på Byggnadsvårdsföreningen och som utredare på Fastighetsverket.
1975 utlystes det första Europeiska byggnadsvårdsåret av Europarådet för att göra allmänheten medveten om förlusten av kulturhistoriskt viktiga byggnader och miljöer. Bakgrunden var storskaliga stadsomvandlingsprojekt som lett till omfattande rivningar och ovarsamma renoveringar i Europa.
Nästa år firas Byggnadsvårdsåret 50 år, Svenska byggnadsvårdsföreningen är samordnare och Helena Hammarskiöld är utsedd att leda jubileumsåret. Hon ser hur dagens frågor om kulturhistoriskt värdefulla byggnader på många sätt liknar 1970-talets, men att det finns ytterligare nya utmaningar.
– Redan för 50 år sen pratade man om bevarande som en miljöfråga och att industrin behövde ta ett ansvar, men inte på samma sätt som nu. I dag ser vi en ny rivningsvåg, där reglerna i plan- och byggregler och tunga remissinstanser körs över. Det går inte ihop med dagens klimatmål, vi har inte råd att riva mer, säger Helena Hammarskiöld.
Svenska byggnadsvårdsföreningen har upprättat ”Gula listan”, som visar värdefulla byggnader och miljöer i Sverige som hotas av rivning, ovarsam ombyggnad eller bristande underhåll. Helena Hammarskiöld ser ett växande intresse för frågorna bland arkitekter och nämner bland annat Acans Rivningskartan och rörelsen 08-demolition. Flera arkitektföretag är också medlemmar i Svenska byggnadsvårdsföreningen.
– Men fler arkitekter borde engagera sig i frågorna och skaffa sig kunskap om att hantera den bebyggelse som redan finns, både av resursmässiga skäl och för att en historisk kontinuitet är viktig också för social hållbarhet. Kanske behöver man skruva på arkitektutbildningarna, men arkitekter behöver också ta upp frågorna på sina arbetsplatser, säger Helena Hammarskiöld.
