”Både problem och möjligheter med slutna kvarter”

Årets bostadsdag den 25 april i regi av CBA, Centrum för boendets arkitektur på Chalmers, handlade på förekommen anledning om kvartersstaden. Vi deltog alla med inlägg.

Göteborgs politiker har en vision om att bygga ut staden med slutna kvarter med hög exploatering. Den händelserika gatan och den skyddade gården är eftertraktade kvaliteter i kvartersstaden. 

Men av detta måste bli bra planer som möjliggör bra bostäder. Schematiska rutnätsplaner riskerar att skapa lägenheter med för lite dagsljus och dåligt solbelysta gårdar. Den solbelysta gården är viktig för lek och odling och möten, det har blivit alltmer uppenbart idag. Det vi bygger måste vara långsiktigt hållbart och inte upprepa miljonprogrammets misstag (även om lägenhetsplanerna där ofta var bra).

Den kringbyggda gården är en urgammal bebyggelseform. Sådana skyddade gårdar kan åstadkommas på flera sätt. Deras lämplighet och utformning behöver studeras noga. I vissa lägen kan fristående hus vara bättre. Sådana förekom redan i det tidiga 1900-talets tätbebyggda stad. För att hantera allt detta måste vi hävda en professionell planerar- och arkitektkunskap. Kloka avvägningar måste göras med de ständigt närvarande exploateringsfrågorna.

1800-talets stenstad som ofta lyfts fram som förebild hade sina baksidor. 1874 års byggnadsstadga reglerade mått på gator och gårdar, men sade inte att kvarter ska vara slutna, endast att ”Byggnad åt gata eller allmän plats skall i allmänhet uppföras i gatulinjen”. Stadgan betonade tvärtom vikten av ”sundhetens fordran på ljus och frisk luft”. I 2010-talets renässans för kvartersstaden verkar detta ofta ha glömts bort.

En studie gjord för Bostadsdagen visar att platsens förutsättningar måste tas med, inte minst i det starkt kuperade Göteborg. Studien undersöker sedan vad som händer i olika varianter av ett kvarter med gårdsmåtten 25×50 meter och yttermåtten 45×70 meter. Med tre våningar som i landshövdingehusen har både gård och lägenheter bra ljusförhållanden. Med åtta våningar blir det mycket sämre. 

Ljusstudier visar att för att ett kringbyggt bostadskvarter ska få bra med sol på gården bör gårdsytan vara minst 1500 kvadratmeter och hushöjderna i snitt högst fem våningar. Våningsantalet kan med fördel varieras om det ökas i nordost och minskas i sydväst. Både gård och lägenheter blir ljusare om man dessutom öppnar upp hörnen mot sydväst. Vill man att gården ska kännas mer omsluten kan öppningarna utformas med plank, häckar, träd eller komplementbyggnader. Porten in till gården kan vara en ljusglimt, liksom en platsbildning i ett urgröpt ytterhörn.

Bostäderna i det höga och slutna kvarteret behöver specifika lösningar för att kompensera dåliga ljusförhållanden. Smalare huskroppar med genomgående lägenheter bör placeras i kvarterets i sydvästra del. Det kan kompenseras med djupare huskroppar och enkelsidiga lägenheter i den nordöstra delen, där ljusläget är mer gynnsamt. Rymliga balkonger och bred fasadyta förbättrar kvaliteten för små enkelsidiga lägenheter. Större lägenheter över innerhörn kan få ljus från två håll. Det finns många möjligheter!

Vi ser fram emot att Bostadsdagen blir inledningen till en dialog mellan bostadsforskningens kunskap och ett växande arkitekturintresse bland politiker, för en bättre stad!

Claes Caldenby, professor emeritus Chalmers

Hilda Esping Nordblom, adjungerad professor Chalmers

Jan Larsson, adjungerad professor Chalmers

Hanna Morichetto, arkitekt SAR/MSA och teknologie doktor

Ola Nylander, professor Chalmers

Laila Reppen, arkitekt SAR/MSA