Arkitekturforskning: Kvinnor bakom fler projekt – män får mer pengar
Män är ansvariga för majoriteten av de största forskningsprojekten som beviljats extern finansiering de senaste åren. Samtidigt står kvinnliga sökanden bakom flest antal projekt. Det visar Arkitektens granskning av hur forskningsanslag fördelas mellan kvinnor och män.
Källa: Arkitektens kartläggning av den externa finansieringen av forskning, utveckling och innovation på arkitekturens område, beviljad åren 2014–2016.
Bakom de tio projekt som fått de största anslagen inom forskning, utveckling och innovation på arkitekturens område är majoriteten män. Det drar upp snittet för projekt med manliga sökanden som får 1,6 miljoner kronor per projekt i jämförelse med 1,2 miljoner kronor där en kvinna står som sökande.
Anslagsfördelningen från landets näst största finansiär av arkitekturforskning speglar bilden. De största projekten som Energimyndigheten beviljat medel för drar upp snittet för manliga sökanden vars 31 projekt får mer pengar i snitt än de 18 projekt som har sökts av en kvinna. Utan de största projekten blir snittfördelningen, precis som i kartläggningen i stort, i princip jämn.
Vinnova är den största finansiären på arkitekturområdet och ger också mer anslag i snitt till projekt med manliga sökanden. Från Vinnova får dock projekt vars sökande är män mer pengar i snitt oavsett om de största projekten räknas med eller inte.
Vinnova har beviljat medel till 14 projekt med manliga och 31 projekt med kvinnliga sökanden. Totalt står kvinnliga sökanden bakom 57 procent av projekten i Arkitektens kartläggning. Det är också vanligare att kvinnor får medel för flera olika projekt.
När det kommer till ämnen är stadsplanering populärast bland såväl kvinnliga som manliga arkitekturforskare. Däremot skiljer sig inriktningarna åt. Ett stadsplaneringsprojekt med en manlig sökande inriktar sig oftast på energi, processtyrning och digitala tjänster. Har projektet en kvinnlig sökande är oftast medborgardialog och rumsgestaltning i fokus.
På andra plats för de manliga sökandena kommer ämnet stadsmiljö, oftast med rumsgestaltning, konstnärlig gestaltning och bostäder som inriktning. För projekt med en kvinnlig sökande är ämnet designmetodik näst vanligast, oftast med parametrisk design och bostadsgestaltning som inriktning. För de populära forskningsämnena bostäder, policyinstrument och arkitekturelement syns i princip inga skillnader mellan könen.
Om statistiken
Artikeln bygger på Arkitektens kartläggning av projekt som beviljats forskningsmedel åren 2014-2016, dock bara de 295 projekt där sökandes namn finns att tillgå. Ytterligare 47 projekt ingår i den ursprungliga kartläggningen, samtliga hör till Mistra urban futures. Projekt och ämnen har identifierats i samarbete med Pehr-Mikael Sällström på Sveriges Arkitekter.
