”Arkitektur är bara en hammare”

Mitt under lågkonjunktur annonserades år 2010 ett 400 meter långt bostadshus med 500 lägenheter i holländska Bijlmermeer ut till försäljning för 1 euro. Planen för kvarteret Kleiburg var rivning men efter protester från boende gick fyra fastighetsutvecklare samman och köpte området tillsammans med arkitekten Xander Vermeulen Windsant och föreslog ett radikalt sätt att rädda byggnaden. Senare kopplade de in det större företaget NL architects i ett projekt som år 2017 fick ta emot det stora arkitekturpriset Mies van der Rohe award.

Bijlmermeer kallades ”Framtidens stad” när det började byggas runt 1970 på en åker utanför Amsterdam, men det förföll snabbt och blev ett område som lockade till sig droghandel och kriminalitet. Redan år 1992 hade en planerad ombyggnad tagit fart efter att ett flygplan kraschat i en av byggnaderna. De flesta skivhusen revs och de som stod kvar omvandlades. Kleiburg var det sista området som fanns kvar i originalskick.

– Bijlmermeer har varit en symbol för alla sociala misstag som gjorts i Holland. I praktiken var Kleiburg en relativt säker plats, men vi såg tidigt att vi behövde jobba med bilden eftersom associationerna till ett farligt område var så fastetsade, säger arkitekten Xander Vermeulen Windsant.

Han föreläste nyligen i Stockholm på konferensen Tryggare kan ingen vara, på Arkdes. Själv är han tveksam till arkitekturens stora roll i arbetet med att skapa säkra miljöer.

– Arkitektur är bara ett av många verktyg, kanske en hammare, i arbetet med att skapa säkerhet och trygghet.

Han nämner den stora ekonomiska satsning som gjordes när hela Bijlmermeer skulle stöpas om, rivningar och renoveringar som började redan på 1990-talet, samtidigt som bara en bråkdel tillfördes satsningar för att öka sysselsättningen och förbättra skolan och han tycker att det är skevt.

– Man måste lösa de basala behoven först. Det byggda är bara en del av ett fungerande samhälle.

Bottenvåningarna i Kleiburg omvandlades till lägenheter.

Arkitekterna och fastighetsbolagen bestämde sig tidigt för att använda kunskapen från både boende och framtida boende som en kraft i processen och att behålla så mycket som möjligt av originalbyggnaderna. De började genom att arrangera middagar, filmevents och festivaler för att skapa en ”buzz” kring området och bjöd in både boende och andra nyfikna.

– De kunde prata om de verkliga problemen men också om de kvaliteter som vi inte såg direkt, som att det var dålig kontakt mellan lägenheter och gatan, men att många trivdes med närheten till naturen och lugnet.

Den största förändringen handlade också om bostädernas relation till stadsrummet. Bottenvåningarna med förråd omvandlades till lägenheter med uteplatser mot gatan och entréerna byggdes om. En inomhusgata byggdes bort och ytan lades till lägenheterna. En portal som ledde genom huset förstorades, målades ljus och belystes bättre. Byggnaderna var välbyggda med stor kvalitet i konstruktion och detaljer så stommarna bevarades, fasaderna skrapades rent från färg och kvaliteten i originalbetongen lyftes fram.

– Det är fortfarande en sträng och storskalig byggnad. Vi har velat framhäva det som en kvalitet och istället förändra bilden av vad vi tolkar in i den typen av arkitektur.

Konceptet för lägenheterna var att lämna dem helt råa. Kök och badrum revs ut, köpare fick köpa det tomma skalet och var tvungna att renovera lägenheten själva till en viss standard. En tredjedel av de boende har valt att bo kvar, de andra kom utifrån. Här finns bland annat ett kollektiv som köpte nio lägenheter och byggde gemensamma utrymmen.

– Man kan säga att de köpte en halv lägenhet. Det har gjort att kreativa människor har sökt sig hit och det har också spillt över på de gemensamma utrymmena och att det ordnas många aktiviteter.

Nu letar Xander Vermeulen Windsant efter samma typ av utmaningar i alla projekt och har organiserat sitt kontor på ett flexibelt sätt för att kunna jobba med liknande metoder.

– Kleiburg genomfördes på grund av finanskrisen. Den gav oss den tid och de möjligheter vi behövde för att det skulle lyckas.