Arkitekterna bakom modulbostäderna: ”De ska se ut som riktiga hus”

Det var i fredags som bygglovet för den första omstridda tomten i Askim i Göteborg lämnades in av det kommunala bostadsbolaget Framtiden. Drygt 60 lägenheter för flyktingar som fått uppehållstillstånd, vid en badplats i ett villaområde.

Situationsplan för nybyggnad av modulbostäder. Bygglovet omfattar tre huskroppar med ettor, tvåor och treor. Rexplus Arkitektbyrå har även ritat utemiljön. Modulbostäderna är tänkta att uppföras med tillfälliga bygglov och ska därför göra minimal skada på marken. Grunden utgörs av en syll med alla installationer i bakkanten med slitsar upp i modulerna.

Bakom modulbostäderna står det lokala entreprenörsföretaget Tuve Bygg, som kommunen handlat upp för att leverera och uppföra modulbostäder.

– Vi vill vara med och bidra till att lösa boendekrisen. För oss är det ingen idé att göra bostäderna så enkla som möjligt för att de ska vara tillfälliga , det ska vara bra bostäder, även om de är relativt små, säger Robert Bengtsson på Tuve Bygg.

Han berättar att Tuve Bygg i detta projekt samarbetar med byggföretaget Jernlodet som i sin tur anlitat Rexplus Arkitektbyrå i Stockholm för att ta fram konceptet för modulbostäderna.

– Vi behöver anlita arkitekter för att få fram korrekt ritningsunderlag och för den sista knorren som vi tekniker inte får till, säger Robert Bengtsson.

Det är Olle Rex och Dan Åkerblom som är ansvariga arkitekter på Rexplus Arkitektbyrå.

– Det är en rolig utmaning att få till något bra med knappa medel. Vi har levt oss in i projektet och behandlat det på samma sätt som vanliga lägenheter och vi har gjort något som vi tycker är bra i förhållande till det programkrav som kommunen ställt, säger Dan Åkerblom på Rexplus.

Samtidigt sticker arkitekterna inte under stol med att det är en utmaning att få till bra livsmiljöer med modulerna.

Bygglovet består av ettor på cirka 26 kvadratmeter (gulmarkerade), tvåor på cirka 36,5 eller 42 kvadratmeter (oreanga respektive gröna) samt treor på cirka 63,5 kvadratmeter (blå).

– Det svåraste är att få ihop tillgänglighetskraven med måtten för transporten av modulerna. Och vi har krigat så gott det går för att få till bra dagsljus, säger Dan Åkerblom.

En annan aspekt är fasaden. Beställningen var att komma bort från barackutseendet som staplade moduler ger. Arkitekternas lösning är en beklädnad med smygpaneler av plåt som ger en variation i fasaden om man så önskar.

– De ska se ut som riktiga hus, säger Olle Rex.

Arkitekterna har ihop med sin beställare arbetat med modulbyggnader i två års tid och de har redan varit med och lämnat in ett tiotal bygglov för migrationsboenden. Hittills har inget gått igenom.

– Det är alltid något som dyker upp som förhindrar bygglov. Känslan är att det är trögt, att det verkar finnas ett motstånd. Nu hoppas vi förstås att det här blir byggt, säger Olle Rex.

Fasaden utgörs av fibercementskivor för extra brandsäkerhet. Smygpaneler av plåt döljer skarvarna mellan modulerna och ger en variation i fasaden om man så önskar.