Gå till innehållet

Är du drabbad av funktionell dumhet?

Trött på floskler på arbetsplatsen? Ett intellektuellt och språkligt rengöringsarbete kan vara ett bra motmedel, enligt professorn som studerar funktionell dumhet och dumhetsparadoxen.

Mats Alvesson är professor i organisationsforskning vid Lunds universitet och studerar det han kallar funktionell dumhet i arbetslivet.  Han uppmanar till att våga ifrågasätta inarbetade normer och företagskulturer.

– Funktionell dumhet betyder att man tänker i snäva ramar, följer regelverk och hoppar på floskler som låter övertygande. Att köpa sanningar som inte tål en närmare granskning och utan att begära argument.

Mats Alvesson myntade begreppet Funktionell dumhet i en artikel 2012. Uttrycket blev år 2013 invalt bland Språkrådets nyord – samtidigt som ordet ”selfie”. Centralt i hans arbete är dumhetsparadoxen och den har två innebörder.

– Den ena är att vi talar mycket om kunskapssamhället, samtidigt som arbetet genomsyras av en hög grad av tanklöshet. Den andra innebörden är att dumhet och att anpassa sig lönar sig på kort sikt samtidigt som det kan få negativa konsekvenser på längre sikt.

Mats Alvesson, professor i organisationsforskning, Lunds universitet.

Mats Alvesson har gjort djupstudier av organisationer och organisationsförändringar i sin forskning och han ser funktionell dumhet som ett samhälleligt och organisatoriskt problem.

– Det är så vanligt för att det är funktionellt och för att det tjänar en social funktion att vi anpassar oss. Det handlar också om kognitiv ekonomi: Det är jobbigt att tänka själv så vi låter etablerade recept tänka åt oss.

Ett av Mats Alvessons kriterier för funktionell dumhet är att använda etablerade floskler.

– Fördelen är att vi kan enas kring begrepp och ord. På arbetsplatser är det vanligt med floskler som ”Vi har högt i tak” och ”Vi behöver färre chefer och fler ledare”.

Floskler är också vanliga i visionsdokument och strategiska planer. Mats Alvessons exempel är ”en strategiskt viktig fråga”, ”hållbar utveckling”, ”världsklass” och ”innovation”.

Medel mot funktionell dumhet enligt Mats Alvesson är att lysa igenom verksamheten och göra ett intellektuellt och språkligt rengöringsarbete: Var ärlig och precis i formuleringar i tal och skrift och ställ frågan till dig själv: Vet jag vad jag menar? Andra tips han ger är att sätta upp en klagomur på arbetsplatsen med förbjudna floskler, att använda sig av kritiker och personer med öppna ögon och att utnämna en djävulens advokat som samlar på funktionell dumhet och floskler på arbetsplatsen.

– Eller spela bullshitbingo! Den som noterat tio floskler får Bingo.

Mats Alvesson leder ett forskningsprojekt om funktionell dumhet i organisationer och har nyligen utgivit boken The Stupidity Paradox. The power and pitfalls of functional stupidity at work, med Andre Spicer. Boken kommer i april 2018 på svenska.

Arkitektfloskler

Begrepp som ”Less is more” och ”Djävulen sitter i detaljerna” är klassiska arkitektfloskler. Hela projektbeskrivningar kan i värsta fall bygga på tomma fraser, som ”Förslaget fångar in ett stort resonemang och bidrar till en viktig diskussion om aktuella frågeställningar”.

På väg in bland etablerade floskler är begrepp som ”med helheten i fokus”, ”projektets DNA” och ”Vi är ute efter ett generiskt koncept”.

Floskelbubblare är att säga sig jobba med ”social hållbarhet” eller att ”jobba agilt”.

Läs KTH:s arkitektstudenternas arbete om floskler, tomma ord och begreppsförvirring i temanumret 2015 av Skalan.

Vilka andra floskler slänger sig arkitekter med? Skicka in ditt bidrag till arkitekten@arkitekt.se. Vi korar en vinnare och presenterar en ny floskellista vid årsskiftet.

Mer att läsa