Akut brist på arkitekter hotar tjänst för utrikes födda
Bristen på arkitekter som vill engagera sig som dörröppnare för utrikes födda kollegor är fortfarande stor.
– För närvarande har vi nästan inga arkitekter alls i vårt system, uppger Hanna Söderlund på integrationsinitiativet Yrkesdörren.
Samtidigt finns nu ytterligare ett initiativ, Jobbsprånget, där arbetsgivare ska delta för att erbjuda utrikes födda arkitekter praktik.
Integrationsinitiativet Yrkesdörren matchar personer som är etablerade på arbetsmarknaden, så kallade dörröppnare, med utrikes födda deltagare. Syftet är att matchningen ska leda till ett möte och ett breddat nätverk.
I april 2022 berättade Arkitekten att det under hösten 2021 var stor brist på arkitekter som anmält sig som dörröppnare. Yrkesdörren hade då nästan tre gånger så många deltagare som dörröppnare i sitt system.
Situationen är inte bättre idag.
– Läget är oförändrat, om inte värre än 2022. För närvarande har vi nästan inga arkitekter alls i vårt system, trots att efterfrågan från utrikes födda arkitekter är minst lika stor som tidigare, skriver Hanna Söderlund, kommunikations- och partneransvarig på Yrkesdörren, i ett mejl.
2022 vände sig Yrkesdörren till Sveriges Arkitekter för att få hjälp att hitta fler arkitekter. Det har man inte gjort den här gången, eftersom arkitektbranschen är svår just nu.
– Vi överväger däremot andra sätt att stötta våra deltagare med arkitektbakgrund. Till exempel funderar vi på att matcha dem med personer i andra branscher som kan vara relevanta på olika sätt, såsom inom HR, för att ge dem värdefulla kontakter och möjligheter.
Att det är så svårt att få arkitekter att bli dörröppnare beror säkert på det tuffa läget, tror Hanna Söderlund.
– Många arkitekter står själva utan arbete och är jobbsökande, vilket minskar deras möjlighet och motivation att engagera sig som dörröppnare och hjälpa andra.
Men bristen påverkar deltagarnas möjligheter att få viktiga kontakter.
– Utan arkitekter som dörröppnare har vi svårt att möta den efterfrågan som finns hos våra deltagare. Om vi inte kan matcha personer med liknande branscherfarenhet förlorar vår tjänst en viktig del av sitt värde.
Även Jobbsprånget arbetar med att få ut utrikes födda akademiker på den svenska arbetsmarknaden. Jobbsprånget vänder sig till utrikes födda ingenjörer, ekonomer, naturvetare och arkitekter. Om de är inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen kan de via Jobbsprånget få en praktik i fyra månader, med ersättning från Försäkringskassan.
– Vi har 700 arbetsgivare över hela landet som är med i Jobbsprånget och erbjuder praktik. Hela 70 procent av de som gör praktik får sedan erbjudande om arbete, säger Alexandra Ridderstad, vd för Jobbsprånget.
Arkitekten Linda Näslund driver Näslund Arkitektur i Stockholm som deltar i Jobbsprånget. Sedan hon anmälde sig för tre år sedan har hon tagit emot tre kandidater.
– Jag anställde en av dem. Han hann jobba här i ett år innan han tyvärr fick sluta för ett år sedan, på grund av arbetsbrist, säger hon.
Linda Näslund tycker att det känns bra och berikande att delta.
– Man får input från arkitektursfären i andra delar av världen och en ny syn på hur vi arbetar här i Sverige.
Praktiken är dessutom ett tryggt sätt att prova sin verksamhet.
– Det är en möjlighet att testa hur mycket jobb kontoret har. Märker man att ”ja, det flyger” kan man erbjuda en anställning.
Om Yrkesdörren och Jobbsprånget
Yrkesdörren är en del av Öppnadörren, en paraplyorganisation för integrationsinitiativ som skapar möten mellan etablerade och utrikes födda svenskar. Öppnadörren startades av Axfoundation 2015. Hösten 2020 blev Yrkesdörren en del av Axelerate, Axel Johnsons satsning på inkludering och mångfald.
Jobbsprånget är Sveriges största praktikprogram för utrikes födda akademiker. Sedan 2016 har man matchat drygt 4 300 personer med 700 arbetsgivare. Jobbsprånget finansieras av den svenska regeringen och Marianne och Marcus Wallenbergs siftelse.