”Jag vill att publiken själva hittar en ingång till samisk arkitektur”

På marken ligger högar av virke från träd som Joar Nango själv har huggit i Slovenien och fraktat till Venedig. Han sveper med mobilkameran över platsen, området utanför den nordiska paviljongen i trädgården Giardini i Venedig. 

– Den här böjda askstammen ska kläs i renskinn och bli en sittmöbel och det här cederträdet, som vi högg bara fyra meter från paviljongen, ska bli en trappa, säger Joar Nango medan han kliver genom utställningsområdet.

För att skapa och bygga utställningen har han bjudit med sig flera nordiska konstnärer och hantverkare.

– Det här är ett kollektivt projekt som är helt beroende av att vi är här tillsammans. Rummet blir ett möte mellan oss, platsen och materialen och det speglar tematiken i Girjegumpi. Det här är nomadisk arkitektur, säger han.

Från mobilen visar Joar Nango hur delar av virket redan byggts upp till en biograf, konstruerad som en samisk kåta men dubblerad i storlek. Marockanska kameltyger och mongolisk filtduk ska klä installationerna och renskinnen i högar ska bredas ut på sittplatser. Där finns också presenningar, utställningsaffischer, björknäver och en snöplog.

– Jag vill lyfta fram estetiska uttryck för nomadiska kulturer, som lätta tältstrukturer, färgstarka textiler och varma renskinn. Samtidigt är jag intresserad av materialflöden och återbruk. Här på platsen blir alla material till något nytt när de möts i samma utställning, säger han.

Joar Nango är är född i den norska delen av Sápmi, ett samiskt område i Norge, Sverige, Finland och Kolahalvön i Ryssland. När han flyttade till Trondheim för att utbilda sig till arkitekt upptäckte han den samiska kulturens underrepresentation inom utbildningen. 

– Jag undrade varför så lite av den nordiska kolonisationens historia och den samiska kulturen var dokumenterad och förmedlad. Jag ville lära mig mer, för att kunna visa något annat än den vanligen folkloristiska bilden, berättar han.

Han valde att fokusera på samisk arkitektur i sitt examensarbete 2008, vilket utvecklades till en undersökning om ursprungsbefolkningars historia och rättigheter. För fem år sedan byggde han det mobila samiska arkitekturbiblioteket Girjegumpi för att rymma arkivet med de flera hundra föremål, som böcker, skrifter och kartor, som han samlat under resor. Sedan dess har biblioteket rest till konsthallar och utställningar över världen.

Nu står Girjegumpi i den nordiska paviljongen i Venedig. Under biennalen bjuder Joar Nango in till seminarier och workshopar, om att skapa en samisk arkitekturordbok och om verktyg för att skriva ursprungsbefolkningars historia. Han vill utveckla kunskapen om samisk arkitektur. Själv vill han inte definiera den.

– Jag har använt Girjegumpi för att diskutera ämnet och vidga det också till andra ursprungsbefolkningars arkitektur. Biblioteket ska vara en plats för intellektuella diskussioner och jag vill att publiken själva hittar en ingång till samisk arkitektur.   

• Arkitekturbiennalen i Venedig pågår till den 26 november.

Artikeln har uppdaterats med nya bilder från utställningen.