Nyheter

Samiskt arkitekturbibliotek ska bidra till diskussion om koloniseringen av Sápmi

18 februari 2021

Den samiske arkitekten Joar Nango arbetar med frågan om vad samisk arkitektur är – och hur den politiserats. Nu kan hans samiska arkitekturbibliotek Girjegumpi upplevas virtuellt.

Annons
Foto Tanya Busse

Joar Nango är en av ett fåtal samer som har en yrkesexamen inom arkitektur. Hans verk belyser frågor som identitet, motstånd och ursprungsbefolkningars arkitektur.

– Jag är en arkitekt som har blivit tvungen att bli konstnär för att kunna skapa en mer kritisk diskussion. Både bland arkitekter men också i samhället pratas det sällan om vad arkitekturen gör med oss och hur viktigt det är i förhållande till narrativet kring vilka vi har lust att bli.

Joar Nango är bosatt i Nordnorge och en av få samiska arkitekter. I femton års tid har han, både konstnärligt, arkitektoniskt och akademiskt, på olika sätt närmat sig frågan om om vad samisk arkitektur är, bland annat genom byggda verk, utställningar och texter.

– Att visa hur de politiska styrsätten hänger samman med arkitekturen och vad arkitekturen gör är, som jag ser det, en otroligt viktig kamp som vi alla arkitekter bör ta, säger han.

Annons

Även det samiska samhället behöver prata mer arkitektur, menar han, och precis som de nordiska länderna reflektera över hur arkitekturen varit en del av Sveriges, Norges och Finlands koloniala historia.

– Samtidigt är det viktigt att inte bara peka på offerrollen i kolonialiseringsprocessen. Snarare tror jag att det behövs en nyskapande utgångspunkt, en plattform som spränger de gamla dikotomierna och det gamla västliga vita akademiska sättet att prata om saker, säger Joar Nango.

Girjegumpi rymmer nästan 300 olika böcker, artiklar och rapporter, varav utvalda delar för närvarande kan upplevas virtuellt. Foto: Astrid Fadnes 

En sådan plattform kanske man kan säga att Joar Nango byggt genom sitt samiska arkitekturbibliotek. Materialet har sin grund i hans egen samling i ateljén i Tromsö. Idén fick han i samband med en inbjudan till konst- och kulturfestivalen Festspillene i Nordnorge för tre år sedan.

– Jag tänkte mig en fysisk plattform, en slags ryggrad i rummet dit folk kunde komma och hitta sina egna vägar in i kunskapen. På så vis skulle biblioteket också ha en social dimension där människor kunde mötas, artikulera och diskutera samisk arkitektur.

Som ett första steg ville Joar Nango samla de som rimligtvis kunde mest om samisk arkitektur – alla samiska arkitekter. Han hittade sju. Tillsammans ordnade de åtta arkitekterna ett heldagsseminarium på festivalen och är för närvarande i färd med att etablera en samisk arkitektförening

Annons

– Om man är den enda samiska arkitekten på sitt kontor hamnar man lätt i det svenska, finska eller norska systemet. System med imperialistiska koloniala logiker som gör det svårt att driva ett kritiskt samtal. Tillsammans kan vi stötta varandra, säger han.

Arkitekturbiblioteket har sin grund i Joar Nangos egen samling från ateljén i Tromsö. Foto: Thor Brødreskift

Eftersom det samiska landskapet är så pass decentraliserat, med stora områden och små kulturella center, behövdes en arkitektur som möjliggjorde resor. Biblioteket behövde vara självförsörjande och klara många olika sorters infrastruktur.

– Vi kallade det för Girjegumpi. Girje är samiska för bo eller böcker och gumpi beskriver en samisk mobil hytta som man kan dra efter skoter och som är byggd för att övernatta till fjälls.

Resultatet blev ett bibliotek på medar som efter premiären bland annat rest till nationalgalleriet i Ottawa och vintermarknaden i Jokkmokk. I höst reser Girjegumpi till arkitekturmuseet i Oslo och nästa vårvinter till Kiasma i Helsingfors. I samband med att biblioteket kommit till en plats har Joar Nango ordnat samtal och workshops.

Med stöd av Arkdes skapade han även en digital variant av biblioteket som nyligen lanserades på konferensen World around som hålls på Guggenheim i New York. I år belyser den ursprungsbefolkningars rättigheter, rasdiskriminering, utbildning och hälsa. Det virtuella biblioteket ligger uppe till påsk.

Annons

– Målet är att skapa en kritisk diskussion kring hur vi läser arkitektur och hur arkitekturen hänger samman med stora politiska strömningar i samhället. Speciellt den bortglömda historien om arkitekturens roll i våra nordiska länders kolonialisering av Sápmi har blivit viktig att lyfta fram i projektet, säger Joar Nango.

Rebecka Gordan

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel