Stadsarkitekten i Karlstad: “Finns ett gynnsamt klimat för diskussion”

För fjärde året i rad fick Karlstad i förra veckan ta emot utmärkelsen Årets arkitekturkommun. Priset delas ut till den kommun som bäst lyckas kombinera en förhållandevis hög takt i bostadsbyggandet, med goda villkor för att utveckla en attraktiv och hållbar arkitektur. Henrik Sjöberg har varit stadsarkitekt i kommunen sedan 2015 och har alltså varit med alla fyra gånger som Karlstad toppat listan.

– Vi har en hög kompetens om arkitektur inom kommunen och en vilja att diskutera arkitektoniska värden. Dessutom har vi lokala fastighetsägare och utvecklare som också ser behovet av god arkitektur, det har bidragit till en lyckosam mix, säger Henrik Sjöberg.

Utmärkelsen Årets arkitekturkommun bygger dels på en enkät till arkitekter i landet om dialogklimatet och arkitekturkompetensen i kommunen, dels på offentlig statistik om planering och byggande.

– Att vi får höga poäng tror jag handlar om vårt engagemang för hög arkitektonisk kvalitet i allt vi bygger. Jag tror det spelar roll att vi har relativt många arkitekter anställda på kommunen, det har betydelse för vilka frågor som kommer upp och det blir inte en kamp att driva frågorna, säger Henrik Sjöberg.

För tre år sen antog kommunen ett inriktningsdokument för arkitekturfrågor, Arkitektur Karlstad.

– Dokumentet introducerade generella tankar om arkitektur som är aktuella i alla projekt och det har hjälpt till att sätta i gång en nyanserad diskussion, framför allt internt, säger Henrik Sjöberg.

Han tycker också att det har varit ett gynnsamt klimat för att diskutera frågor om arkitektonisk kvalitet i kommunen, oavsett politisk representation.

– Det finns en tillit till varandras roller och perspektiv och ett stort intresse hos politikerna i stadsbyggnadsnämnden. De här frågorna har inte blivit ett politiskt slagträ i debatten, säger Henrik Sjögren.

Han beskriver sin roll som stadsarkitekt som en person som modererar samtal om arkitektur inom stadsbyggnadsförvaltningen och synliggör arkitekturfrågor, var de än dyker upp.

– Bara att det finns en stadsarkitekt tror jag har en positiv effekt på samtalet, det visar att kommunen tycker att det är viktiga frågor.

Sedan år 2017, då Sveriges Arkitekter och HSB tillsammans började dela ut utmärkelsen Årets arkitekturkommun, har utvärderingsmodellen utvecklats, bland annat har kriterier för arbete med hållbarhet och klimatutmaningar kommit till.

– Vi jobbar i första hand för att det som byggs i dag får en lång livslängd, så att det inte längre ska vara mer lönsamt att riva än att underhålla. Vi premierar också byggande i trä men det har inte riktigt tagit fart än, säger Henrik Sjöberg.

Ett led i att öka dialogen med byggaktörer i Karlstad är ett system där byggherrar ska beskriva och presentera sina ambitioner före bygglovsbeslut. För andra året i rad anordnar stadsbyggnadsförvaltningen också en stadsbyggnadsdag den 28 november, som vänder sig till byggandets aktörer i kommunen.

Dialogen med medborgarna mäts inte i indexet för att utse Årets arkitekturkommun. Sedan nyheten lades ut på kommunens Facebook-sida har det kommit blandade reaktioner.

– Vissa har trott att det handlar om ett pris för vackraste bebyggelse, det finns en skepticism mot samtida arkitektur i Karlstad, liksom i många andra kommuner, och då har vi gått in och förklarat vad det handlar om, säger Henrik Sjöberg.

Ett helt nytt initiativ i kommunen är en digital medborgarpanel med inriktning mot planering och kulturmiljö. 370 personer i olika åldrar och från olika stadsdelar i kommunen deltar.

– Jag tror det kan vara givande att ta del av hur byggande och planering uppfattas bredare hos allmänheten. Vi ska se vilka inspel vi kan få av det till vår verksamhet.