“Viktigt att värna stadsnära natur”

Sverige är i högkonjunktur, och även om bostadspriserna skakat om marknaden under hösten så projekteras och planeras det fortfarande 600 000 bostäder till år 2025. Många av de bostäder som planeras är lokaliserade till storstäder och Svenskt Friluftsliv känner oro för att natur- och grönområden som ligger i och nära städerna tas i anspråk för byggandet. En Sifo-undersökning, gjord i maj 2017 visar att över 75 procent av de tillfrågade anser det mycket viktigt, att ta hänsyn till naturvärden, när bostäder och vägar byggs. Vi har en gyllene möjlighet nu – att göra rätt!

Bara för några veckor sedan presenterade tre ministrar ur regeringen en gemensam proposition, en sammanhållen politik för arkitektur, form och design Politik för gestaltad livsmiljö. Det är bra att arbeta så brett och omfattande med vår gemensamma miljö. Det vi saknade (men hade hoppats på) i förslaget, var att stadsnära natur i olika former skulle få en starkare ställning. Nu lyser det nästan med sin frånvaro. I propositionen nämns att det är en stor konkurrens om mark och att ”Den stadsnära naturen och parkerna bidrar till livskvalitet och kan främja folkhälsan”. En svag skrivning i relation till de undersökningar som gjorts vad gäller människors vistelse i natur av olika slag. I propositionen lyfts också barnrättsperspektivet fram men mycket få kopplingar görs till behovet av vistelse i grönområden för våra barn och unga.

I regeringens budgetproposition för 2018 står att ”Samordningen av myndigheternas arbete med tätortsnära natur behöver utvecklas och befintliga styrmedel behöver tillämpas för friluftslivets syften”. Det är däremot en stark skrivning, anser vi. Vi känner dock oro över är att den kunskap som finns inte når ut till de som fattar besluten om inte tydliga styrmedel finns. Propositionen Politik för gestaltad livsmiljö ger inga sådana svar. I mitten av september 2017 skrevs ett upprop i tidningen Dagens Samhälle där företrädare från myndigheter, kommuner och byggföretag pekade på att ”fördelarna med gröna ytor är många och tydliga, men de behöver synliggöras och ligga till grund för samhällsplaneringen”. De lyfter i artikeln även en kanadensisk studie från 2015 som visar att tio träd i stadskvarteret motsvarar samma hälsoeffekt för individen som om personen vore sju år yngre. I vår ambition att skapa nya bostäder får vi inte glömma bort de gröna ytornas betydelse för både folkhälsan och samhällsekonomin. Det handlar alltså inte bara om invånarnas trivsel och välbefinnande. Det är viktigare än så.

I budgetpropositionen för 2018 skriver regeringen också ”… arbetet med att underlätta friluftslivets tillgänglighet till naturområden ska fortsätta”. Vi vet att närhet till natur- och grönområden är en starkt bidragande faktor till att människor lättare aktiverar sig. Därför behöver grönområden tydligt tas med i planeringen av nya och äldre bostadsområden.

Närmiljöerna mellan bostadshusen och i omedelbar anslutning till bostäderna är mycket viktiga i de nya områden som växer upp. Se till att ta tillvara erfarenheterna från miljonprogrammen och bygg för minskad segregation och utanförskap! Vi vill uppmana regeringen att möjliggöra en kvalitetssäkrad process där samordning sker med de viktigaste aktörerna. Natur- och grönstrukturer för friluftsliv och rekreation behöver säkerställas när nya områden exploateras för bostäder. Svenskt Friluftsliv deltar gärna i den dialogen.