”Vårda stadskärnan istället för att bygga högt”

Stadsdelen Väster i Jönköping anlades som en rutnätsplan på 1860-talet samtidigt med järnvägens ankomst. Strukturen av gator och platser är sedan dess i stort sett oförändrad men den ursprungliga tvåvåningsbebyggelsen i nyrenässansstil är delvis ersatt med byggnader i fyravåningsskala från olika tidsperioder. Stadsplanen är en av de bäst bevarade 1800-talsplanerna i Sverige.

I området ligger resterna av stadens lasarett vilka övertogs av kommunen och hyrs ut som kontorslokaler till nystartade innovativa företag. Namnet på projektområdet är Science park.

Mot Lasarettsparken planerar nu fastighetsbolaget Tosito att bygga ett bostadshus i 14 våningar. Skalan har hittills varit främmande för Jönköpings västra stadsdel. Arkitekturen är av det minimalistiska slaget vilket kräver en hög kvalitet i alla led för att inte kännas rå och ofärdig. Ansvarigt arkitektkontor är Arrhov-Frick.

Än mer uppseendeväckande är kommunens projekt i samma kvarter. Kommunens fastighetsbolag tänker uppföra två tornbyggnader åt Science park, betydligt högre än Tositos planerade bostadshus och lika höga som Sofiakyrkans torn – cirka 50 meter. Sofiakyrkan har hittills varit stadsdelens självklara centrum. Förslaget är utformat av stadsarkitekt Bengt Mattias Carlsson tillsammans med stadens planarkitekter.

Hälsan 2, volymstudie från nordöst.

Enligt planbeskrivningen skall tre kriterier för höga hus uppfyllas: Lämpligt läge, en tredelning i fasaden, smäckerhet likt stadens kyrktorn. Det är svårt att se att några av kriterierna uppfylls i projektet för kvarteret Hälsan. Byggnaden är definitivt inte smäcker.

Här bygger kommunen, förslaget utformas av kommunens tjänstemän och förslaget granskas av kommunen. Vägen är krattad. Stadsarkitekt Carlsson har beskrivit sin arbetsmetod som en dialog med intressen och medborgare där man lägger örat mot marken. Dock känns det mer som om en sten fallit från himlen.

Kommunens fastighetsutvecklingsbolag som äger Science park har lagt fram ett lokalprogram för 13 000 kvadratmeter kontor. Om lokalbehovet är så stort och påverkar staden så mycket så borde man ordna en arkitekttävling som belyser olika möjligheter för lokalbehovet att möta stadsbilden. Det har varit ett gängse förfarande tidigare. Nu verkar det som om svaret på framtidsvisionen är två höga hus. Det är dock svårt att se att det är skulle vara lämpligt för denna sorts verksamheter, vilka kräver goda samband och flexibilitet. I vilket fall så behöver byggnaden inte se ut som ett Mayatempel med art deco-ambitioner, berett att sluka sina grannar.

Planbeskrivningen innehåller en del något bisarra inslag. De höga byggnaderna kompletteras mot gatan av pastischhus i två våningar. Man hänvisar till likheter med Jönköpings slott, en byggnad som brann ner på 1700-talet och som ingen riktigt vet hur den såg ut. Illustrationsmaterialet som tagits fram är undermåligt och påminner om dataspelsbilder. De båda projekten redovisas inte tillsammans på bilderna utan var för sig. Bilder saknas över helheten och taklandskapet. Modell kom först på plats några dagar innan yttrandetidens utgång.

Världen är full av främst män vars största önskan är att få bygga ett högt hus och ofta motiveras detta med behovet av förtätning. Våra stadskärnor är relativt täta och bör vårdas och läkas från de skador de fick under efterkrigstidens rivningar och okänsliga tillägg. Stadsplanestrukturerna från samma tid kännetecknas av gleshet och avsaknad av lämpliga offentliga rum och ofta saknas samband mellan nya och äldre delar av staden. Något som också gäller för Jönköping. Men att arbete med dessa frågor är inte lika glamoröst och göder inte egot på samma sätt som att ta fram Jönköpings högsta byggnad.