”Vår modell ger arkitekten större inflytande”
För att ”bråka lite” med branschen startade Örebro kommun projektet Vi ger arkitekten makten. Men vi kunde lika gärna sagt att vi vill att arkitekten ska ta mer ansvar, skriver stadsarkitekten Peder Hallkvist.
Vår markanvisningsmodell som blivit kallad Örebromodellen innebär att marken säljs först när det finns detaljplan, bygglov och påbörjat bygge. I det här pilotprojektet anvisas marken till en arkitekt i stället för en byggaktör. Det ger arkitekten möjlighet att styra från idé till färdig byggnad. Projektet Vi ger arkitekten makten kretsar kring Örebros mest centrala kommunägda tomt, med en detaljplan som medger kontor och hotell. Tretton arkitektföretag anmälde intresse. Vi har besökt dem för att prata om arkitektens roll och hur de skulle ta sig an vårt projekt.
Bakgrunden till projektet är frågor som väckts under alla våra tidigare möten med byggherrar och arkitekter. Varför får vi ofta höra att arkitekten inte får tillräckligt utrymme i projekten? Att det inte finns tid att utveckla arkitekturen? Att projekt byter arkitekt, och att arkitekter inte medverkar i beslut som får påverkan på just arkitektur och användbarhet? Varför upplever vi samtidigt att arkitekten ofta fokuserar på hur arkitekturen ser ut och inte på vad den gör? Och varför får vi höra exploatörer säga att arkitekter inte visar tillräckligt intresse för ekonomi och genomförande och pratar om arkitektur på ett sätt som är svårt att förstå?
Vi har inga svar, men vi vill rucka lite på det här mönstret. Samtidigt vill vi se ett nytt landmärke i Örebro utan kvalitetssänkande kompromisser.
Den gemensamma nämnaren för företagen vi mött är att de är villiga att ta en stor risk
Samtalen med de tretton arkitektföretagen har gett många perspektiv på arkitektrollen. En röd tråd har varit hur de säkrar inflytandet över arkitekturen och över projektets genomförande. Här presenterar kontoren helt olika synsätt. I den ena ytterligheten drivs projektet långt på egen hand med rådgivare och underkonsulter. Några går så långt att de vill bygga huset i egen regi. Inflytandet över arkitekturen och processen blir stort men också risktagandet. I den andra ytterligheten inleds tidigt ett ”fast förhållande” med en byggaktör som finansierar arkitektens arbete, på villkor som arkitekten styr i ett avtal. Inflytandet över projektet blir då beroende av avtalets tydlighet och förtroendet mellan arkitekt och byggherre. En annan fråga blev projektets avgränsning. Där fanns också tydliga skillnader. Den ena gruppen höll sig inom fastighetens ramar på samma sätt som byggherren normalt gör. Den andra gruppen såg projektet som en katalysator för att påverka omgivningen och andra fastighetsägare och aktörer.
Den gemensamma nämnaren för företagen vi mött är att de är villiga att ta en stor risk. Ett misslyckande innebär en skada för kontorets ekonomi och varumärke. Flera kontor framhäver att deras ekonomiska vinning i projektet inte betyder något. Det är modigt, men går emot projektets upplägg eftersom vi tänker att ökat risktagande borde kunna ge en större vinst och att god arkitektur ska kunna skapas utan att arkitekten bjuder på sin tid.
Vår slutsats är att med en option på en attraktiv tomt kan arkitekten skaffa sig inflytande över projektet på flera olika sätt. Framgångsfaktorn blir förmågan att knyta till sig kompetens i rätt skede och ett tydligt avtal med samarbetspartners och finansiärer. Lyhördheten för det som finns utanför ”arkitektboxen”, projektets ekonomi och genomförande, spelar en avgörande roll. De som vågar ge sig ut på djupare vatten är sannolikt de som mest kan rucka på mönstren och utveckla sin arkitektur.
Vi har nu valt ett av kontoren som arkitekt till projektet (Utopia Arkitekter i team med Göran Cars, reds. anm.). Det var ett svårt beslut – vi kunde ha valt flera. Stort tack till er tretton arkitektföretag som vågar ta en risk! Vi behöver er i Örebro och funderar redan på nästa projekt.