”Tillfälliga byggloven bidrar till innovation”
Jag ser de tillfälliga byggloven för bostäder som en av flera metoder för att bekämpa bostadsbristen och ett alltför statiskt samhällsbyggande där detaljplanen allt för ofta bromsar utvecklingen.
Debattören anser att tidsbegränsat bostadsbyggande på kort tid nyttiggör mark som annars skulle vara oanvändbar, i vissa fall i decennier, och lyfter det egna bostadsprojektet Niwa i Gåsebäck, Helsingborg, som ett praktiskt bevis för detta.
Det är intressant att läsa kollegan Christian Schlumphs debattinlägg i novemberutgåvan av Arkitekten. Han upprörs över lagen som möjliggör tidsbegränsat bostadsbyggande (PBL 9 kap 33a §) och menar att det inte är ekonomiskt realistiskt, och därför inte heller trovärdigt, att flytta större flerbostadshus byggda på tidsbegränsat bygglov efter max 15 år. Lagen används enligt debattören av bostadsbyggare som ett medel att kringgå den detaljplaneläggning som föreskrivs i PBL. Detta genom att i praktiken bygga permanenta bostadshus på tidsbegränsat bygglov.
Det må vara sant att det finns aktörer som försöker runda PBL och ett tidsödande detaljplaneförfarande, men detta överskuggar inte det faktum, att det finns ett högst verkligt samhällsbehov bakom regeringens förnyade beslut om förlängning av lagen om tidsbegränsat bostadsbyggande (PBL 9 kap 33a §) till den 1 maj 2028.
Kanske kan detta fåtal till synes opportunistiska och regeltänjande byggherrars ansatser till och med betraktas som ett välkommet tecken i tiden, ett icke sanktionerat medel för att sätta fart på ett handlingsförlamat bostadsbyggande? Säkert är i varje fall att behovet av nya bostäder med rimliga hyror är stort i många svenska städer. Och, bostäderna behövs nu, inte om fem eller tio år. Därför behöver vi arkitekter hjälpa byggherrar och verkligen se till att skapa praktiskt flyttbar arkitektur som går hand i hand med lagen om tidsbegränsat bostadsbyggande.
Nutidens och framtidens folkbostäder måste vara anpassade efter dagens förutsättningar. Det som fungerade för 100 år sedan fungerar inte nödvändigtvis lika bra idag.
Nutidens och framtidens folkbostäder måste vara anpassade efter dagens förutsättningar. Det som fungerade för 100 år sedan fungerar inte nödvändigtvis lika bra idag. Samhällets tempo har höjts och dess spelregler har förändrats radikalt. Detsamma gäller för individens syn på sig själv och sina personliga möjligheter vad gäller rörlighet, tidsaspekter och boendeformer. Att som Christian Schlumpf avfärda allt handläggningsmässigt förenklat och snabbt bostadsbyggande på tidsbegränsat bygglov som ett sätt att runda PBL vore därför olyckligt. Till skillnad från Christian ser jag inte det tidsbegränsade byggandet som ett kortsiktigt sätt för politiker att vinna popularitet utan som en av flera nutida och framtida metoder för att bekämpa bostadsbristen och ett alltför statiskt samhällsbyggande.
Men, hans debattinlägg får mig ändå att höja blicken och fundera över detaljplanens bromsande sätt att fungera och dess verkliga påverkan på stadsbyggandets och arkitekturens kvalitet.
Erfarenheterna av detaljplaners påverkan på mitt eget yrkesutövande som bostadsarkitekt är dessvärre nedslående. Alltför ofta tvingas man i onödan kompromissa med de mest intressanta idéerna och lösningarna enbart för att en gällande detaljplan (som kan vara allt från ett till 100 år gammal) styr i en annan riktning. Detaljplanernas nuvarande principiella regleringsinriktade utformning gör dem dessutom till trubbiga instrument för en innovativ stadsutveckling. I stället för att visa vägen och underlätta arbetet gör de tvärtemot allt som oftast oss arkitekter till sämre yrkesutövare än vi skulle behöva vara.
Det måste finnas bättre och mindre regelstyrda sätt för kommuner och stadsbyggnadskontor att se till att våra städer byggs på ett bra sätt. Varför inte börja öppna för ett friare, mer anpassbart dialog- och förtroendebaserat detaljplaneförfarande mellan marknadens aktörer, arkitekter och den kommunala handläggningen?
Jag ser framför mig ett modernare förfarande där man för över mer övergripande reglering och riktlinjer till översiktsplanerna i syfte att skapa mer handlingsutrymme för arkitektonisk frihet och kreativitet i detaljplane- och bygglovsskede. Ett sådant uppdaterat detaljplanearbete skulle påbörjas först när byggherren och de konceptskapande arkitekterna är utvalda samt hålla samma tidplan som själva projektet.
Då skulle de kommunala handläggarna och arkitekterna på allvar kunna bidra med sin kunskap i arkitekturens idémässiga och praktiska innehåll. Och, det permanenta byggandets handläggning skulle närma sig det tidsbegränsade byggandets snabbare och mer nutida myndighetsprocess. Alltså, arkitektur som arkitektur, helt oavsett tidsramar.
Carl Edvall Nicevski är arkitekt SAR/MSA på Prefab design system.
