“Satsa på den arkitektoniska kvaliteten i vården”

Det pågår en byggboom inom den svenska sjukvården. Enligt en färsk rapport från SKL (Sveriges kommuner och landsting) ska nära 90 miljarder kronor investeras i ny- och ombyggnader under de kommande åren. Enorma belopp – och fort ska det gå. Uppdragen är komplexa, utmanande och kräver den bästa kompetensen i alla led.

Det är väl dokumenterat att vackra och mänskliga miljöer stimulerar till ett snabbare tillfrisknande. Vi mår, presterar och utvecklas bättre om miljöerna är attraktiva och väl utformade. Detta är inte unikt för vårdprojekt, men extra viktigt då vi vistas i dessa miljöer under de mest sårbara stunderna i livet.

Men många av oss arkitekter som arbetar med vårdbyggnadsprojekt vittnar om en stor frustration, då just arkitekturfrågorna marginaliseras. Detta sker inte av illvilja. Det finns ingen enskild part att döma. Det gäller inte alla projekt, men tillräckligt många för att vi nu måste dra i nödbromsen. De nya sjukhusen kommer att fungera tekniskt och kliniskt, men skärper vi inte kraven på arkitektonisk kvalitet, riskerar vi att stå med ytterligare en generation ”Roy Andersson-miljöer”.

Att bygga nytt innebär att tänka nytt och ta höjd för alla de utmaningar som framtidens vårdmiljöer står inför, där arkitektur och design utgör viktiga redskap på flera nivåer. Från stadsrum till vårdrum.

Fyra punkter för bättre arkitektur i vården:

1. Ställ högre krav på arkitektonisk kvalitet redan vid upphandling,
exempelvis fler arkitekttävlingar.

2. Definiera arkitekturmål i ett tidigt skede. 

3. Upprätta tydliga avtal för gestaltningsfrågor som säkrar långsiktigt hållbara byggnader. 

4. Inrätta ett nationellt arkitektur- och designråd som följer upp projekten i dess olika skeden.

Idag arbetar 340 000 människor inom sjukvården. Trots hög arbetslöshet är det svårt att locka personal till vården. Vi är övertygade om att väl gestaltade arbetsmiljöer kan bidra till att öka attraktionsvärdet.

Men – arkitektonisk kvalitet är en fråga som inte bara ska drivas av oss arkitekter. För att medborgarna  ska få full utdelning av ”vårdens miljardprogram” måste den beställas, utformas och integreras i en medveten process som bygger på kunskap om arkitekturens betydelse för ett allmänt välbefinnande. Projektkompetensen upphandlas många gånger till lägsta pris utan fokus på och insikt om vad arkitektonisk kvalitet kan generera.

Utredningen ”Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design” berör frågan hur det offentliga kan bli en bättre beställare av arkitektur, och föreslår bland annat att staten inrättar en Riksarkitekt för att säkerställa arkitektonisk kvalitet. Kan exempelvis SKL kunna upprätta vårdens arkitektur- och designråd i samband med detta?

För att säkerställa god arkitektur i våra sjukhus riktar vi nu ett upprop till alla involverade. Målet är att få igång en debatt som ökar medvetenheten hos alla involverade. Från politiker till genomförare, brukare. Hur kan vi tillsammans öka kunskapen och förståelsen?

Det brådskar. Vi har allas ögon på oss. Vi har inte råd att misslyckas.