”Bedömningen utgår från lagen”

REPLIK. Att både arkitektur och stadsbyggande påverkas av lagstiftning och lagtolkning är inget nytt. Landshövdingehusen i Göteborg och kungsvåningarna i Stockholm är exempel där tolkningen av lagen fått genomslag på gestaltningen av byggnader och stadsbyggande.

Lagstiftningen har förändrats under åren, senast 2011 då vi fick både en ny plan- och bygglagstiftning. Samtidigt inrättades mark- och miljödomstolar som har att tolka PBL-lagstiftningen. Numera ingår tekniska råd, vanligtvis arkitekter, i avgörandena tillsammans med juristdomare. Domstolen ska ta ställning till frågeställningar utifrån bestämmelser som riksdag och regering beslutat om samt den rättspraxis som utvecklats.

Bestämmelserna om vad som är en våning har varit komplicerade och varierat över tid. Innan de nya domstolarna inrättades tolkades bestämmelserna olika i skilda delar av landet. Det framgår med önskvärd tydlighet av Boverkets rapport från 2014. Förutsättningarna för ett gemensamt regelverk för hela landet har blivit större genom inrättandet av de nya domstolarna.

I den nya plan- och byggförordningen fick begreppet våning en tydligare definition. Denna nya bestämmelse är utgångspunkten för våra avgöranden. Den som är missnöjd med regelverket får vända sig till riksdag eller regering. Att Mark- och miljööverdomstolen skulle gå emot gällande lagstiftning är inte förenligt med en rättsstat.

En intressant fråga är hur detaljerade reglerna ska vara och hur stort utrymme som ska finnas för bedömningar. Tidigare styrde detaljerade låneregler och Svensk byggnorm byggnadsutformningen på centimetern när. Då svor många arkitekter över en omfattande detaljreglering. Nu vill Wennerholm ha matematiska regler om vad exempelvis en källare är. Vad som är bäst får lagstiftaren avgöra.

En arkitekt ska behärska många frågor som påverkar hur byggnader och städer formas, alltifrån byggnadsteknik till ekonomi och skönhet. Lagregler och rättspraxis är några av dessa faktorer.