“Närmare samarbeten mellan beställare och arkitekt ger bättre slutresultat”

Efterfrågan på arkitekttjänster är stor. I goda tider som dessa borde det vara möjligt att flytta fram positionerna och skapa en närmare samverkan mellan arkitekt och beställare under hela projektet. En sådan samverkan skulle inte bara kunna ge bättre arkitektur, utan även långsiktigt bidra till en bättre livsmiljö.

Ett närmare samarbete ställer samtidigt högre krav på arkitekten som måste bli bättre på att förstå kundens affär. Det behövs större kunskaper om projektekonomi och genomförande. Dessa kunskaper går dock inte enkom att tillgodogöra sig på kurs. Byggherren måste också aktivt bjuda in till ett närmare samarbete och vara villig att öppna dörren till rummet där de viktiga besluten diskuteras och dela med sig av information. Några behöver ta första steget.

Inspirerad av nuläget skrev jag därför ett personligt brev till de verkställande direktörerna på tio av Sveriges största fastighetsbolag. Det är bolag som förvaltar och utvecklar sina byggnader under lång tid och som borde kunna se det ekonomiska värdet av en god gestaltad livsmiljö. Tillsammans förvaltar de ett fastighetsvärde på över 400 miljarder kronor. Det motsvarar nästan hälften av statsbudgeten för 2015.

I brevet uppmanade jag till ett gemensamt ställningstagande för ett uttalat närmare samarbete med arkitekten, utifrån övertygelsen att det ger ett bättre slutresultat. Jag utgick från sex enkla principer:

1. Samma arkitekt genom hela projektet.
2. Gemensamma mål och ekonomiska prioriteringar.
3. Markera vikten av kvalitet och arkitektonisk helhet i varje projekt.
4. Arkitekten ska närvara på byggplatsen under produktionen.
5. Förändringar under produktionen ska förankras med arkitekten.
6. Gemensam slutuppföljning och genomgång av projektet.

Svaren lät vänta på sig, men till slut kom de i form av brev, mejl eller telefonsamtal. Alla tyckte att det var ett hedervärt initiativ och frågan hade diskuterats internt. Jernhusen och Veidekke kunde tänka sig någon form av gemensamt ställningstagande. De största aktörerna var dock inte intresserade. Skälen till beslutet varierade. Om man sammanställer deras svar i relation till förvaltat fastighetsvärde var skälen i fallande storleksordning:

• Arkitekten kan inte särbehandlas i relation till övriga konsulter. Principen om allas lika värde och vikt i projekt är naturligtvis i grunden god. Cynikern skulle dock kunna välja se det från ett något annat perspektiv. Alla är lika utbytbara.
• Det är högre prioriterat att förbättra samarbetet med externa projektledningsföretag. Projektledaren har en nyckelroll eftersom de generellt ansvarar för budget och tidplan. Det finns därmed tyvärr också en risk att fokus främst ligger på just kostnader och tidplan – om inte byggherren markerar annat.
• Vi vill inte göra några ställningstaganden som begränsar upphandlings- eller entreprenadformer. Ja, det är sannolikt precis vad det låter som. Möjlighet att kunna handla totalentreprenader där annan arkitekt gör bygghandlingarna.
• Vi arbetar redan enligt liknande principer och ser inte behovet av ett gemensamt ställningstagande.  Bra med fokus på god arkitektur och nära samarbete. Hade naturligtvis varit ännu bättre om man även ville gå ut i ett gemensamt ställningstagande.
• Andra frågor är mer prioriterade just nu.

Det blev tyvärr inget samlat ställningstagande av Sveriges största fastighetsbolag denna gång. Men det var värt ett försök. Jag kan dock samtidigt konstatera att medvetenheten om arkitekturens vikt och kraft börjar få allt starkare fäste i fastighetsbolagens ledningsgrupper. Allt fler inser att god arkitektur hänger samman med långsiktig lönsamhet och starkt varumärke.

Avslutningsvis skulle jag vilja nämna de tre saker som jag tror har störst förutsättningar att stärka svensk arkitektur och bidra till en bättre livsmiljö:

• En förändring av statens och kommuners ägardirektiv till sina fastighetsbolag, i vilka man påbjuder dem att agera föredömen i branschen vad det gäller långsiktighet och god arkitektur.
• Att kommuner väljer att prioritera god arkitektur högre än maximal betalningsförmåga vid tilldelning av byggrätter och markanvisningar. Det kommer att få den mest kortsiktiga exploatör att inse arkitekturens värde.
• En fortsatt hög ambition hos alla arkitekter i vårt dagliga värv. Att hela tiden öka vår kompetens och söka ett bredare ansvar i projekten.

Absolut snabbast kommer det att gå om fler arkitekter börjar arbeta i rollen som beställare.