“Jämställdhet måste lyftas i praktiken”
För att kunna skapa goda jämställda miljöer behöver arkitekter arbeta mer med frågor om genus och arkitektur, skriver Karolina Wendel och Carl Darenlind.
5 mars: Genusworkshop på Alnarp. 6 mars: Feministisk fredag på BTH. 11 mars: Temadag om arkitektur och genus på Chalmers. Tre dagar som oberoende av varandra anordnas av studenter på skolorna i samband med den internationella kvinnodagen 2015. Tillsammans bildar temadagarna ett mönster som visar hur arkitektstudenter oavsett professionsinriktning har ett allt större intresse för genus och arkitektur. Engagemanget har vuxit lavinartat under det gångna året genom ett nätverk av genusgrupper på i stort sett alla arkitektskolor från Umeå i norr till Alnarp i söder. Det visar sig att en incident som inträffar på en skola, känner andra igen sig i. Bristen på kvinnor under föreläsningarna inom arkitekturhistoria är inte ett fenomen som tillhör en enstaka skola, utan ett mönster kan skönjas när studenter från olika utbildningar börjar tala med varandra.
Hinner de yrkesverksamma arkitekterna med i denna utveckling? När Arkitektstudenterna fick igenom sin motion på Sveriges Arkitekters stämma 2014 om införandet av ett utskott som ska beröra diskrimineringsgrundade frågor så var det i kontrast mot en styrelse som inte ville godkänna motionen utifrån svaret att de ville arbeta med frågan själva. På skolorna möts några av genusgrupperna med ett kyligt intresse från kollegiet och vissa lärare blir direkt obekväma när frågorna lyfts upp på dagordningen. Att börja se sig själv som en del av en maktstruktur kan vara svårt.
Under hösten 2014 arbetade vi på Boverket med att ta fram en exempelsamling på hur jämställdhetsperspektivet har hanterats i den byggda miljön. Uppgiften var mycket besvärligare än den kan framstå som eftersom det inte finns särskilt många tydliga exempel. När vi kontaktade yrkesverksamma arkitekter för att fråga dem om goda förebilder hade även de svårt att komma på några. För medan forskningen har funderat över liknande frågor i decennier har praktiken svårt att ta sig an frågan: Vad är en god jämställd byggd miljö? Finns det ens jämställda byggda miljöer eller går det inte att definiera? Tuffa frågor som måste ställas för att vi ska kunna ta diskussionen vidare.
Vissa har arbetat med detta länge. Kvinnors Byggforum som startades 1981 som en mötesplats för kvinnor inom byggbranschen har länge drivit frågor om genus och arkitektur. Även andra inom både teorin och praktiken har arbetat med liknande frågeställningar, men de är fortfarande alldeles för få i relation till hur stor kåren är, speciellt med tanke på det inflytande vi har för hur morgondagens samhälle kommer att te sig.
Vi vill lyfta fram en debatt som vi tycker har saknats alldeles för länge inom den svenska arkitekturscenen. En ny generation av studenter suktar efter svar på frågor som inte hanteras i dag. Dessa studenter kommer att komma ut i arbetslivet inom en tioårsperiod. Vilken värld vill vi att de ska möta? Är det en värld där vi börjat väcka frågan vad en god jämställd miljö kan vara, en värld med en djuplodande debatt på kontoren och på grundutbildningarna som efterliknar den inom dagens forskarvärld, en värld där vi inte enbart kallar oss världens mest jämställda land utan faktiskt är det. För att komma dit måste vi våga väcka dessa frågor. Kanske under en fikarast, kanske på ett möte med en beställare, kanske genom en debattartikel.
Karolina Wendel studerar masterprogrammet i stadsplanering vid BTH och är sekreterare i Arkitektstudenterna. Carl Darenlind studerar kandidatprogrammet i arkitektur vid CTH och var vice ordförande för Arkitektstudenterna under 2014. Under hösten 2014 arbetade Karolina och Carl med att skapa en exempelsamling för Boverket över hur jämställdhetsperspektivet har hanterats i byggd miljö.
