“Gör om esplanaderna för barns rörelse!”
Stadens esplanader kan ge barnen tillgång till sammanhängande stråk där de kan röra sig längre sträckor och få möjlighet att ta del av stadslivet bortom lekplatserna, menar landskapsarkitekterna Katja Andersson Teleman, Carl von Oelreich, Marion Porte och Malin Söderström.
Artikelförfattarna på Topia landskapsarkitekter har en vision för Valhallavägen i Stockholm.
När kampen om marken hårdnar riktas ljuset mot stadens viktigaste offentliga rum – gatan – och frågan väcks vem som har rätt att vistas där. Vem är gatorna egentligen till för och hur kan de bäst spela en roll i framtidens stad?
De största och bredaste gatorna i Stockholm är esplanaderna: Karlavägen, Katarina Bangata, Lindhagensgatan, Narvavägen, Strandvägen, Valhallavägen och Vanadisvägen. Grunden för esplanaderna las i Lindhagenplanen år 1866 och staden fick storskaliga, gröna stråk med trädalléer som korsade rutnätsstadens mönster. Men i takt med bilismens intåg har den grönskande, promenadvänliga och rörelsefria delen av esplanaderna fått ge vika för körbanor och parkeringar. Kvar blir mindre praktfulla alléer, omslutna av avgaser och trafikbuller.
Effekten som bilen har fått på våra städer är nog mest tydlig när det gäller barns utrymme. Under de senaste decennierna har barns rörelsefrihet i staden successivt minskat. Som kompensation har lekplatsen kommit till men den är ofta ett blekt substitut. Barn som har ett stort nätverk av gator att röra sig på i säkerhet har tillgång till rikare upplevelser än de som finns på en lekplats. De kan röra sig längre sträckor vilket gynnar hälsan och de kan stanna upp och ta del av och lära sig av det som händer i staden.
Sektion genom Valhallavägen idag och enligt artikelförfattarna på Topia landskapsarkitekters förslag.
Vi har tagit fram ett förslag att skapa en stor sammanhängande yta utan trafik genom att göra om den norra sidan av Valhallavägen till en offentlig plats. Trafiken, i båda riktningarna, får istället röra sig på dagens sydliga sida. Det nya torg-, park- och grönstråket bildar en sammanhängande promenadvänlig yta som kopplar ihop stadens olika delar. Det bildar en plats att vistas på, inte bara en avskuren och ogästvänlig mittremsa för snabb transport. Det blir en säker plats dit man kan ta sig utan att behöva korsa många vägar, en tryggare möjlighet att springa och röra sig fritt.
Vår idé för Valhallavägen kan konkretiseras på alla Stockholms esplanader för att skapa en mer människovänlig, promenadvänlig och uthållig stad. Att göra esplanaden till platser för möten och fysisk aktivitet är en av många förändringar som behövs för att göra staden till en plats där barn och vuxnas fria rörlighet är i fokus. Det är ett sätt att närma sig visionen om den genuina promenadstaden. En stad där det levande, lekande barnet i oss alla får ta plats.
