”Vad vill vi med tidskriften Arkitektur?”
Tidskriften Arkitektur ska omarbetas och söker en ny chefredaktör med ny kravprofil. Varför smygs det med detta inför medlemmarna? skriver arkitekt Pär Eliaeson.
Tidskriften Arkitektur startade sin utgivning 1901. Den produceras och ges ut av Arkitektur förlag som ägs av Sveriges Arkitekter. Nuvarande chefredaktör är Malin Zimm.
På initiativ från ett arbetsutskott (bestående av ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande) planerar Sveriges Arkitekters förbundsstyrelse nu att radikalt lägga om inriktningen för förbundets 121-åriga tidskrift Arkitektur. Nuvarande chefredaktör ”har valt att sluta” när kravprofilen för chefredaktören skrivs om. En annons för det nya jobbet är nu publicerad på journalistkarriar.se (och sent omsider även på arkitekturjobb.se). Ansökningstiden är kort, enbart två veckor.
Processen för detta har ingalunda varit transparent för oss medlemmar, vi ställs nu inför fullbordat faktum. Än mer märkligt när det är en förbundsstämma redan i höst, där denna fråga kunde prövats på bred demokratisk front.
Vad vilja då förbundsstyrelsen? Den nya chefredaktören ska vara formellt journalistiskt skolad med gedigen sådan erfarenhet, ingen lika kvalificerad kompetens inom ämnesområdet arkitektur krävs. Chefredaktören ska också ha ett avancerat affärsmässigt ansvar för tidskriften. Detta bryter tvärt mot hela tidskriftens historia, som har byggt på att en kvalificerad arkitekt har lett tidskriften, dess fokus har varit att spegla och bedöma byggnadskonsten inom landet som i första hand en kulturtidskrift, inte en journalistisk produkt. Jag anar ett affärsmässigt syfte med omläggningen, men konceptet med detta är grumligt redovisat. Många frågor väcks. Vi som medlemmar i förbundet bör åtminstone kräva svar från vår styrelse på dessa frågeställningar:
- Vi har en (nytillsatt) mediechef på förbundet, är det inte denna person som har ansvar för förbundets mediaprodukters affärsmässighet?
- På vad baseras tidskriftens förmodade behov av omläggning? Vilka ekonomiska och publicistiska analyser ligger till grund för omläggningen? Jag förutsätter att detta är mycket väl utrett och evidensbaserat.
- Vilken publicistisk vision har förbundsstyrelsen för Tidskriften Arkitektur? Hur väl förankrad är den hos förbundets medlemmar?
Vi som medlemmar äger och finansierar Arkitektur förlag och Tidskriften Arkitektur. Vad vill vi att dessa ska göra för arbete åt oss? Personligen är jag övertygad om att en kvalificerad tidskrift med en högtstående kritik och utförliga presentationer som central uppgift gör vår arkitektur bättre. Att producera en sådan tidskrift är av stort värde för oss som yrkeskår. Det faller sig helt naturligt att en sådan tidskrift av hög kvalitet också röner intresse utanför yrkeskåren och utanför landet.
En sak har förbundsstyrelsen förstått, det handlar om tidskriftens finansiering. Den kan lösas på flera olika sätt. Styrelsens lösning är en rent marknadsekonomisk, tidskriften skall anpassas efter ett befintligt medielandskap och de trender som sätts där, efter det ekonomiska system som styr där. Jämför bostadsfrågan, vi har under tre decennier trott att marknaden skall lösa bostadsfrågan och skapa kvalitet i samhällsbygget. Förbundsstyrelsen tror att en anpassning till rådande mediemarknad kan ge oss en bättre arkitekturtidskrift.
Jag skulle vilja säga att den tidskrift vi önskar oss inte kan bära sig själv ekonomiskt, den behöver finansieras utöver det. Vi har exempelvis medlemstidningen Arkitekten i vårt stall, den har en mycket god ekonomi. Varför kan inte den stödja tidskriften? Att producera en högklassig tidskrift om arkitektur låter sig inte göras enbart enligt samtidens krassa ekonomiska villkor, det kräver ett altruistisk och ett allmännyttigt tillskott. Den förmånen har vi med vårt gemensamt ägda förlag och vår anrika tidskrift.
Om vår Tidskriften Arkitektur så radikalt skall omarbetas, varför smygs detta med inför medlemmarna? Låt oss diskutera vår tidskrifts framtid i höst, medlem höj din röst!
