”Politiken stökade till processen kring Östermalmstorg”
Efter alla turer ser nya förslaget för Östermalsmtorg likadant ut som det ursprungliga, bara mindre hållbart och flera år försenat. Det väcker många frågor och visar vad som händer när politiker blir klåfingriga och stökar till den gängse stadsbyggnadsprocessen.
Så är då beslutet fattat av Stockholms stads trafiknämnd i ärendet gällande upprustning av Östermalmstorg. I ett tjänsteutlåtande från slutet av förra året bifaller nämnden liggande förslag och uppmuntrar samtidigt kommunfullmäktige att göra detsamma. Avgörandet närmar sig med andra ord i denna utdragna process.
Och vilket torg får då Stockholmarna till slut?
En kort recap: I samband med färdigställandet av Östermalmshallen tog Trafikkontoret i början av 2021 fram ett färdigprojekterat förslag till omdaning av torget med hjälp av Nivå landskapsarkitektur. Det var en försiktig förnyelse, en upprustning av det gamla torget. Projektet bordlades efter att intresseföreningen Östermalmstorgs vänner med arkitekt Aleksander Wolodarski i spetsen presenterat ett motförslag vilket de gick ut med i pressen, ivrigt uppbackade av ett flertal politiker från bland annat den dåvarande majoriteten i stadsbyggnadsnämnden. Wolodarski föreslog en omfattande förändring av torget med en central damm flankerad av rundlar av körsbärsträd.
Politiken gav, mot bättre vetande, Trafikkontoret i uppdrag att provtrycka Wolodarskis förslag. Nivå fick uppdraget och kom mycket riktigt fram till att det inte skulle fungera att bygga, på grund av tekniska svårigheter.
Politiken gav då tjänstemännen i uppdrag att det två olika förslagen skulle bakas ihop med Wolodarski i en rådgivande roll. Nivå valde i det läget att lämna projektet av stadsbyggnads-, kulturhistoriska och estetiska skäl. Trafikkontoret anlitade i stället Karavan landskapsarkitekter för detta uppdrag. Låter det krångligt? Det är bara förnamnet. Detta har vi beskrivit i två debattartiklar i Arkitekten 2022:
Nu är Karavan färdiga med förslaget och resultatet som nu alltså trafiknämnden bifallit visas i planen här bredvid. Vad är då resultatet? Ett torg närmast identiskt med ursprungsförslaget från 2021. Det är faktiskt hart när omöjligt att se vad som skiljer. Lusläser man den nya planen och jämför med Nivås finner man att stenmaterialet består av fler nya hällar än återbrukade och att de inte längre ligger i den riktning som torgets nivåkurvor anger. Några nya träd har tillkommit efter att staden ändrat sin trädpolicy.
Så alltså, åren har gått, ett antal miljoner i utredningsbudget har rullat, torget har blivit mindre hållbart och projektet har försenats. För vad? Ett likadant torg som vid det här laget redan borde varit byggt. Hela historien väcker många frågor. Om upphovsrätt, om demokrati – hur en enskild medborgare med rätt kontakter kan nå långt in i maktens korridorer, om vad som händer när politikerna blir klåfingriga och stökar till i en gängse stadsbyggnadsprocess.
Bengt Isling och Anders Kling är landskapsarkitekter LAR/MSA.