”Höj krisberedskapen inom arkitekturen”
Arkitekturen kommer att behöva förändras efter coronakrisen. I dessa osäkra tider måste vi arkitekter förbereda oss, tänka om och planera om, skriver arkitekten Raul Vega.
Gatumiljö i centrala Santiago i Chile. Som sydamerikansk arkitekt är Raul Vega van vid katastrofer och ekonomiska kriser.
Våra liv kommer inte att vara desamma efter viruskrisen. De ekonomiska och sociala förändringarna kommer att ändra hur människor jobbar, studerar, rör sig och träffas vilket tvingar oss arkitekter att tänka om. Vi behöver fundera över hur den nutida arkitekturen kan förbättra folks liv och samtidigt förhindra pandemier i framtiden, hur de allmänna platserna kan omstruktureras och om vi arkitekter kan göra en insats i katastrofsammanhang.
Genom historien har arkitekturen upplevt kraftiga förändringar som till exempel Haussmanns ombyggnation av Paris under 1800-talet där en av de viktigaste orsakerna för omdaningen var att medeltidsstaden var ohälsosam och ohygienisk, avloppssystemet som byggdes i London efter koleraepidemin 1854 (vilket också gjordes i Stockholm av samma anledning), och rationalismen inom arkitektur skapad efter första världskriget. Precis som då kommer dagens städer och byggnader att behöva planeras om och förändras som svar på den pågående krisen.
Den globala ekonomins nedgång gör att tillverkningen av och kunskapen om vissa specifika produkter som förut kom från utlandet kommer att behöva utvecklas. När importen av varor från andra länder minskar så kommer Sverige sannolikt att bli tvunget att producera sitt eget byggnadsmaterial. Nya material eller ersättningsmaterial påverkar produktion, byggnation och design.
Att göra en så djup förändring inom arkitekturen kräver tid och investering. Dessutom är det fortfarande inte säkert på vart världen är på väg, men vi kan vara säkra på att vårt levnadssätt kommer att förändras och att vi kommer att påverkas av det som händer globalt. Det kan handla om social distans, ökat hemmaarbete och förbättring av hygien. Vi kanske inte kommer gå så långt som till att ge upp allmänna platser eller förtätning men vi behöver vara beredda.
För att klara det behöver arkitekter ha ett bredare arbetsfält. Rollen idag är för specifik och saknar det ansvar för andra faser av projektet som arkitekter i resten av världen har. En mer omfattande arkitektutbildning skulle kunna ge den nyutexaminerade arkitekten bättre redskap och kunskap för att anpassa sig i en kris.
