”Arkitekter, sätt er i förarsätet!”

Som arkitekt och designchef på beställarsidan förundras jag dagligen över att inte fler arkitekter väljer att arbeta där. Arkitekter borde på ett tydligare sätt sätta sig i förarsätet för arkitektur och stadsutvecklingsprojekt. Varför accepterar vi en ”övrig” roll som en bland flera konsulter i byggprojekten, istället för att ta den ledande roll som är en förutsättning för god arkitektur? Att det så sällan sker är negativt för såväl arbetsrollen som samhället i övrigt, och slöseri med den spetskompetens som arkitektutbildningen ger.

Att vara arkitekt på beställarsidan innebär ett deltagande i att formulera grundförutsättningarna för det som ska bli ett stadsutvecklings- eller arkitektprojekt. När jag jämför mitt nuvarande arbete med övriga aktörer i branschen syns skillnaden – hos andra finns ytterst sällan den holistiska gestaltningskompetens som är en grundförutsättning för kvalitativ arkitektur.

Varför är det inte fler arkitekter/aktörer som ställer sig frågan varför arkitekter inte anses vara det mest självklara alternativet för att väga gestaltning mot kostnad? Det gäller både på beställarsidan eller som konsult i projekt.

Frågeställningen är högaktuell i dagens klimat där det från politisk håll ofta förespråkas att ansvar och kostnader för stadsutveckling, det vill säga ramverket för arkitektur och gestaltad livsmiljö, ska tas fram av exploatörer och utvecklare. Exempelvis sker detta nu i Göteborg (”Exploatörsdrivna planprocesser införs i Göteborg”, Arkitekten nr 4/2019). Om visioner om den stad vi vill ha inte ska drivas fram på kommunal nivå utan utgå från beställarsidans initiativ bör det finnas krav på att den parten besitter gestaltningskompetens.

Hur ska exploatörer utan gestaltningskompetens kunna beskriva en målbild baserad på arkitektur, som tydligt ska beskrivas och beställas? De ska dessutom säkerställa målbilden genom hela processen så att slutresultatet blir estetiskt hållbart över tid, inte bara i grupperingar av så kallade kalkylhus med andefattiga stadsmiljöer däremellan, förhärligade med lovord som ”dynamisk”, ”mötesplats” och ”levande stadsdel”.

Det finns positiva exempel på utvecklare som förstått hur viktig gestaltningskompetensen är. De skapar en tydlig målbild där arkitekturen inte minimeras till ett kosmetiskt Photoshop- filter eller en insäljande copytext. Signum fastigheter är ett exempel där både den nytillträdda vd:n samt den kreativa ledaren är arkitekter. Ett tydligt ställningstagande som visar att man förstår värdet av arkitekter på poster där de strategiska besluten fattas.

Kreativ ledning, designmanagement och arkitekturkompetens har aldrig varit viktigare för samhällsutvecklingen är de är nu. När det på kommunal nivå inte alltid längre finns möjlighet eller resurser att fullfölja detta uppdrag av budgetmässiga skäl, måste politiker och tjänstemän kräva att arkitekter ingår i de forum som i så fall ska ta över stafettpinnen från den kommunala nivån.