Värt att veta om ditt kollektivavtal

Det finns tre olika kollektivavtal för arkitekter. Det som gäller för privat sektor på Innovationsföretagens område är klart störst. De två mindre avtalen gäller arkitekter inom stat och kommun och står för runt 20 procent av de anslutna.

Grunden för de tre avtalen är densamma även om detaljerna kan skilja sig åt. På den privata sidan finns det många arbetsgivare som inte är anslutna till kollektivavtalet, vilket innebär att deras anställda inte heller omfattas av det. Kollektivavtalet är alltså inte knutet till om du som individ är medlem i Sveriges Arkitekter.

Ulrik Östling är förbundsjurist och förhandlingschef på Sveriges Arkitekter. Vi bad honom att lyfta fram de viktigaste delarna i kollektivavtalet ur den enskilde arkitektens perspektiv.

– Jag vill börja med löneavtalet. Medlemmar tror ofta att de har rätt att förhandla lön med sin arbetsgivare, men det har de inte utan ett avtal, även om de ibland får det i alla fall. På Innovationsföretagens område har Sveriges Arkitekter ett så kallat processlöneavtal i fem steg som arbetsgivaren måste följa. Avtalet innehåller inga siffror. Det är i stället företagets ekonomi och den anställdes prestation som ska ligga till grund för den årliga lönerevisionen. Det finns alltså en ordnad process för detta som man annars måste förhandla sig till på egen hand.

Om löneavtalet handlar om ekonomin här och nu handlar tjänstepensionen om tillvaron efter arbetslivet. Med kollektivavtal får du tjänstepension. Det är en pensionsavsättning på 30 procent av den del av månadslönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp (44 375 kronor per månad 2022) och 4,5 procent av lönen under det. De flesta arkitekter tjänar under senare delen av sitt yrkesliv över denna gräns och under ett helt arbetsliv blir detta stora summor.

– Tjänstepensionen är en väldigt viktig del av pensionen. Säg att du tjänar 10 000 kronor över gränsen. Då är det cirka 3 000 kronor per månad som arbetsgivaren avsätter i tjänstepension till dig plus de 4,5 procenten som avsätts på lönen under gränsen.

Utan kollektivavtal finns det också ofta tjänstepensionslösningar. Men de kan se olika ut. Ulrik Östling har sällan sett företag som lägger sig över kollektivavtalets nivå. Som mest på samma. Men värt att tänka på är att ingen privat aktör kan förhandla fram samma låga fondavgifter som fackförbunden har kunnat göra. Därför har arbetsgivare utan kollektivavtal svårt att matcha villkoren, enligt Ulrik Östling.

Han pekar på ett par saker till som är bra att känna till. Med kollektivavtal finns ett så kallat sjuklönetillägg. Det innebär att arbetsgivaren skjuter till pengar efter två veckors sjukskrivning så att sjuklönen blir högre än vad som utgår från Försäkringskassan. En trygghetsfråga för lite äldre trotjänare är förlängd uppsägningstid. Är du över 55 år och har jobbat i tio år på företaget har du en uppsägningstid på tolv månader.

Hur tycker du man ska tänka kring att inte jobba under kollektivavtal?
– Pensionen är det viktigaste att lösa. 30 år utan tjänstepension, då ligger man illa till på ålderns höst. Man kan behöva skapa ett eget motsvarande pensionssparande.

Finns det något annat man kan göra?
– När man förhandlar om anställningsvillkoren kan man be om att få arbeta under villkor som motsvarar kollektivavtalet. Sveriges Arkitekter har då en färdig mall som arbetsgivaren kan använda om denne går med på förslaget. Detta förekommer och innebär att du som individ har motsvarande villkor som kollektivavtalet. Det går dock inte att få tillgång till de pensionsfonder med extra låga avgifter som de fackliga parterna förhandlat fram.