Sjukt mycket friskvård

En anställningsförmån som nästan har blivit så utbredd att den ses som självklar är friskvårdsbidraget. Det är väldigt många svenska arbetsgivare som erbjuder sina anställda ett årligt bidrag för träning/friskvård. Så även i arkitektbranschen.

Som bekant behöver vi betala skatt för lön och förmåner som vi får från vår arbetsgivare. Men när det gäller friskvårdsbidraget är det en skattefri förmån upp till en summa på 5 000 kronor per år. Bidraget får användas för aktiviteter med inslag av motion eller för behandlingar som är avstressande eller som motverkar ömhet eller stelhet.

Det här innebär att all tänkbar idrott, träning, friluftsliv, massage, kostrådgivning och rökavvänjning kan inrymmas i friskvårdsbidraget. Men däremot inte utrustning och mer medicinska behandlingar som naprapatbesök.

Så länge arbetsgivaren inte har bestämt något annat, vill säga. Det är nämligen arbetsgivaren som bestämmer vad friskvårdsbidraget får användas till och hur stort det ska vara. Vill chefen att det bara ska användas till padel på hennes partners anläggning, ja då är det bara att rätta sig efter det. Arbetsgivaren måste dock erbjuda samma förmån till alla anställda.

Arkitekten har gjort en rundringning till ett par av de större kontoren för att få en bild av hur det ser ut. Att döma av detta lägger man sig inte i vilken träningsform eller utförare som den anställde väljer. De verkar också ligga ganska nära genomsnittet i Sverige på 3000 kronor per år. Någon lite högre.

– Min uppfattning är att väldigt många arbetsgivare har friskvårdsbidrag för sina anställda inom vår bransch. De resonerar nog så att träning och friskvård kan vara en väg till friska medarbetare som mår bra. Har man inte friskvårdsbidrag tycker jag man ska ta upp det med arbetsgivaren eller med den lokala fackklubben, säger Ulrika Paulsson, förbundsjurist på Sveriges Arkitekter.

Det här bekräftas av de HR-chefer i branschen som Arkitekten talar med. Man ser en stark koppling mellan medarbetare som mår bra och som presterar bra. Friskvårdsbidraget är ett verktyg för ökat välmående och hälsa.

De menar också att friskvårdsbidraget är en förmån som är så utbredd att anställda mer eller mindre förväntar sig att den ska finnas – det har blivit en hygienfaktor. En av HR-cheferna tycker att det här har lett till att förmånen har tappat lite i värde. Trots att arbetsgivaren lägger stora summor pengar på bidraget, så får de inte alltid tillbaka motsvarande uppskattning och faktisk träning. I själva verket kanske många köper ett gymkort som sedan inte används.

Maria Wahlström, HR-chef på Tengbom, ser inget direkt problem med det.

– Det är så klart omöjligt att veta och inget vi lägger oss i. Men det vi vet är att 67 procent av tengbomarna utnyttjade sitt friskvårdsbidrag 2021 och det är bra.