Ny väg­ledning sätter för­svaret på agendan i stads­planeringen

På bara några år har vi gått från ett läge där fred varit en självklar utgångspunkt, till att samhället planerar för att det kan bli krig. Det slumrande totalförsvaret har åter aktiverats även inom det civila försvaret.

På område efter område ligger Sverige långt efter: vi har få beredskapslager, det är brist på skyddsrum och vi planerar våra städer och samhällen utan större tanke på hur ett väpnat angrepp skulle kunna slå mot civilbefolkningen och viktiga samhällsfunktioner. Detaljerad information om byggd offentlig miljö och infrastruktur finns också lätt tillgänglig.

Nyligen publicerade MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, en vägledning som vänder sig till samhällsplanerare och stadsplanerare i kommuner, regioner och på länsstyrelser: ”Totalförsvarets civila intressen i samhällsplanering”. 

Mycket tyder på att kunskapen om hur det civila totalförsvaret fungerar är låg. Det kan kanske illustreras av exemplet med Nya Karolinska sjukhuset i Solna. Sjukhuset, ritat av White och Tengbom, saknar skyddsrum och har glasfasader. Det finns flera nya sjukhus i landet som också saknar skyddsrum eftersom det inte ingått i uppdraget, skriver Läkartidningen. 

– Det verkar finnas en begränsad kunskap om vad totalförsvar är och hur det civila försvaret kan integreras i stadsplaneringen. Vårt råd är att samarbeta med beredskapsplaneraren i till exempel kommunen. Men alla verkar inte känna till att det finns en sådan ens, säger Emelie Dronsfield, samhällsplanerare på MSB.

Hon lägger till att detta inte är konstigt. Varje tidsepok har sina utmaningar och prioriteringar. Under en så lång period av fred har det funnits andra risker som har varit viktigare – som miljö- och klimatanpassning till exempel. 

Mycket har hänt de senaste åren, inte minst med kriget i Ukraina. Eftersom jag själv är samhällsplanerare vet jag att perspektivet inte har varit aktuellt tidigare.

– Mycket har hänt de senaste åren, inte minst med kriget i Ukraina. Eftersom jag själv är samhällsplanerare vet jag att perspektivet inte har varit aktuellt tidigare. Däremot kan det inte fortsätta så, det vore anmärkningsvärt och vi kan nog anta att det kommer att komma nya regler framöver.

Så hur ska stadsplanerare, arkitekter och byggnadsingenjörer förhålla sig till detta? En början är att ta del av vägledningen från MSB – ett bra sätt att orientera sig i frågan. Några av grundprinciperna handlar om hur viktiga samhällsfunktioner placeras i relation till varandra, hur kritisk infrastruktur planeras och hur människor ska kunna sätta sig i säkerhet vid krig eller krigsfara. Bland annat ingår checklistor i vägledningen, både för region-, översikts- och detaljplaner, med relevanta frågeställningar som kan eller bör användas.

– Perspektivet behövs på ett tidigt stadium i planeringen som vid beslut om lokalisering. Man kanske inte ska placera ett sjukhus i närheten av ett militärstrategiskt mål. Under lång tid har vi inte prioriterat den frågan och det är svårt att bygga om våra städer i en handvändning. Men det skulle kunna bli så att en kommun väljer att flytta en förskola utifrån var den är placerad ur ett totalförsvarsperspektiv, säger Emelie Dronsfield.