Så vände Norrtälje på processen

Sömlöst löper promenaden över i den nya stadsdelen, flyter som Norrtäljeån under broarna fram till Sjötullstorget, förbi träskutan som nu serverar grekisk mat och erbjuder ljusa loungefåtöljer. Några steg till och här öppnar sig den nya stadsdelen Norrtälje hamn, för några år sedan ett nedlagt industriområde, i dag ett landskap av växter, klippformad betong och träbryggor. Den här dagen syns glassätare, tidningsläsare, barnvagnar och chillande tonåringar. Ett stadens vardagsrum. Just som det var tänkt.

– Ända sedan omvandlingen av hamnen började har det varit viktigt att den nya stadsdelen skulle bli en del av stadskärnan och att den inte skulle vara till bara för boende i hamnområdet utan också för besökare, säger Carolina Sahlén.

Hon är projektledare för hållbar stadsutveckling, har varit anställd i kommunen sedan 2014 och är nu en av dem på kommunen som arbetat längst i projektet. Och hon kan historien om den flera decennier långa processen i hamnen.

Carolina Sahlén berättar hur industriverksamheten i området dog ut under 1990-talet och hur antalet fartyg minskade. Området blev alltmer öde och när det några år in på 2000-talet stod klart att industrierna helt hade lämnat området, började politiker och kommunen fundera på att omvandla hamnen till en ny stadsdel.

Tankarna formulerades redan i Stadsplan för Norrtälje i början av 2000-talet och kommunen genomförde 2003 en dialog om hamnens framtid.

– Att Norrtälje hamn låg som ett block mellan den gamla stadskärnan och Norrtäljeviken där skärgården börjar gjorde att det var ett särskilt viktigt område att utveckla, säger Carolina Sahlén.

Visionerna om den nya stadsdelen tog allt tydligare form i den strukturplan som utformades av Brunnberg och Forshed tillsammans med kommunen, och som antogs 2012. Där formulerades ambitioner om att lyfta känslan av småstad och mänsklig skala och att skapa öppna stads- och vattenrum. Sedan gjorde planarkitekten i Norrtälje Anna Ahnström Dahlberg en skelettplan för Norrtälje hamn, en detaljplan som bara visar ytor för allmän plats. Kvarteren planlades inte i den men syns där som utrymmen mellan gator, torg och parker. Först senare har kvarteren utvecklats, markanvisats och detaljplanerats.

Spacescape tog fram en utbyggnadsstrategi och ett program för utvecklingen av Norrtälje Hamn, tillsammans med planarkitekten Anna Ahnström Dahlberg och kommunens projektgrupp. I den hade målen i strukturplanen omvandlats till principer för gestaltning och för att utveckla en hållbar stadsdel. Strategin antogs 2016, Carolina Sahlén arbetade sedan vidare med utbyggnadsstrategin för en något reviderad version som antogs 2018.

– Vi skruvade lite på målen, men mycket av intentionerna från strukturplanen finns kvar. Den tydligaste förändringen är att vi förstärkt målet om att utveckla Norrtälje hamn till en hållbar stadsdel, säger Carolina Sahlén.

Det allra första spadtaget i förvandlingen av Norrtälje hamn togs i slutet av 2014 när arbetet att förstärka kajerna påbörjades. Och redan 2018 kunde besökare följa Hamnpromenaden längs med nästan hela hamnen.

Det var en medveten strategi från kommunen som ville bjuda in till området tidigt, i stället för att stänga av det i femton år. Då kantades promenaden mestadels av tomma byggtomter. I dag radar bostadshusen upp sig längs med kajen, med stor variation. Tegel, puts och träpanel av olika sorter, ett hus i tjärat trä, lägre rödmålade byggnader med sedumtak mot gårdar, varierade fasaduttryck och material.

Två högre hus bryter av raden av flerbostadshus – Soltornet och Havstornet ersätter de två silos som var en välbekant vy för Norrtäljebor som blickade mot den gamla industrihamnen. Variationen i bebyggelsen är inskriven i utbyggnadsstrategin, genom att den slår fast att kvarteren ska anvisas allt eftersom till olika aktörer, som i sin tur anlitar olika arkitekter. Kommunen tar sedan fram detaljplaner när markanvisning gjorts.

– Om man ska summera utbyggnadsstrategin med ett ord så är det med ordet variation, det genomsyrar allt. Man vill ha en varierad stad och bakgrunden till det är att den gamla stadskärnan som hamnen ansluter till är väldigt varierad i material, form och struktur, säger Carolina Sahlén.

Men det gemensamma vardagsrummet kom alltså först, och för att få in gestaltningsidéer för utformningen av de offentliga rummen, bjöd kommunen i slutet av 2014 in till en projekttävling. Hösten därpå stod det klart att Sydväst arkitektur och landskap i Malmö vunnit med ett förslag som bland annat innehöll en hamnpromenad med en gågata, en träbrygga närmast vattnet och ett stiliserat klipplandskap.

Första gången projektgruppen på Sydväst besökte platsen var när de valts ut som ett av fem kontor att tävla och bjöds in till startmötet våren 2015.

– Vi lockades av stadsbyggnadsskalan i uppgiften, men det var först på plats som vi verkligen förstod potentialen, en helt södervänd hamn med den fantastiska Societetsparken som fond längs med hela sträckan. Det var en utmaning men också superfina förutsättningar, säger Lina Dahlström, arkitekt på Sydväst.

Under åren har det blivit många resor till Norrtälje för Sydväst som anlitades att gestalta alla offentliga ytor i hamnen och som kommunens strategiska partner. Efter hand har Lina Dahlström blivit alltmer övertygad om fördelarna med att Norrtälje lyft de gemensamma ytorna så tidigt, genom att göra en skelettplan först.

– Vi har inte stött på ett sådant arbetssätt tidigare under våra drygt tjugo år som kontor. Det signalerar en stark tilltro till de gemensamma rummens betydelse för stadsomvandlingen. Det har också rått politisk enighet kring den strategin, säger Lina Dahlström.

I april i år fick Sydväst ta emot priset Landmärket för Hamnpromenaden. En bit av motiveringen lyder: ”När Norrtälje hamn gör resan från industrihamn till blandstad utgör Hamnpromenaden stadsdelens nya front och finrum”.

– Det här projektet ringar in så många frågor som vi brinner starkt för, att få jobba både med den strategiska inriktningen i stadsutvecklingen och hela vägen till taktil byggd miljö. Det har varit fantastiskt utvecklande och roligt att vara med på den resan, säger Lina Dahlström.

Norrtälje hade inte haft någon stadsarkitekt på många år när landskapsarkitekten Charlotte Köhler klev in i rollen 2021. Projektet i Norrtälje hamn rullade på och Hamnpromenaden var invigd. Men hon hade följt utvecklingen på avstånd som tidigare bygg- och miljöchef i Östhammars kommun och imponerades av arbetet med att utgå från de offentliga ytorna när hamnområdet planerades.

– Jag hade inte stött på det arbetssättet tidigare och tyckte det var ett bra grepp. Det har man vunnit mycket på senare. Det var tydligt att man satsade mycket på landskapsarkitekturen, det tycker jag ibland att man glömmer bort i nya stadsdelar, säger Charlotte Köhler.

Hon uppskattar också kommunens metod att genomföra markanvisningar och att detaljplanera efter hand, som ett sätt att få variation och bra arkitektur. Och hon ser och hör reaktionerna hos invånarna.

– Det finns Norrtäljebor som säger att de inte känner igen sig i det som byggs nu, framför allt är det skalan de reagerar på, men mest upplever jag positiva reaktioner, säger Charlotte Köhler.

Hennes största arbetsuppgift som stadsarkitekt har varit att ta fram en arkitekturpolicy för hela Norrtälje, något som inte funnits tidigare. Den ska antas, eller avslås, av kommunfullmäktige i höst. Charlotte Köhler förklarar hur policyn betonar vikten av att ta hänsyn till stadens historia och både värden och brister hos platser som ska utvecklas.

– Det kanske inte är så stor förändring mot hur Norrtälje tidigare arbetat med staden, och det finns redan en designmanual för Norrtälje hamn, men det är bra att få det på pränt och att det blir politiskt förankrat. Arkitekturpolicyn lägger sig som ett skirt täcke över hela kommunen, säger Charlotte Köhler.

Charlotte Köhler var på plats i sin roll som stadsarkitekt när en viktig pusselbit lades till Norrtälje hamn: gång- och cykelbron Havslänken som knyter ihop Hamnpromenaden med Societetsparken på andra sidan hamnbassängen.

Nu spelar ett par tennis på banan intill den gamla scenen och någon har lagt sig att vila i en hängmatta vid vattnet. En dam med hund kommer gående över bron, solbränd och helt klädd i vitt. Hon tar sin dagliga promenad från sin bostad till grönområdet bortom hamnen, nu sammankopplat med bron och gångvägar genom den nya stadsdelen. Sedan går hon till övernattningslägenheten som hon köpt i Norrtälje hamn.

– Jag går dit varje dag och ibland tar jag ett glas vin på terrassen. Det blir dyrt vin, men det är det värt. Hamnpromenaden var tänkt som ett stadens vardagsrum, och det har det verkligen blivit.