Kollektiv energi driver på bygge av egnahem

Ladan är stor och röd och ligger raklång i det öppna landskapet. Gammal och lite fallfärdig, men inte uträknad. Sedan knappt ett år tillbaka har den fått ett nytt uppdrag, skrivet med bred pensel över hela långsidan.

Egnahemsfabriken är vad det låter som fast ändå inte. Initiativet kan beskrivas som en modern, gräsrotsdriven egnahemsrörelse som blandar självbyggeri med kollektiv energi.

Arkitekterna och projektledarna Erik Berg och Tinna Harling förklarar:

– Det handlar om att mobilisera sociala krafter. Min erfarenhet är att folk kan göra otroligt mycket mer än vad de själva tror, när de introduceras till moment och gör det tillsammans med andra som kan lite mer, säger Erik Berg.

– Det ska var en plats som samlar folk kring olika aktiviteter. Odling, matlagning eller byggbrigader. Om några har en idé, javisst, de får testa den här, säger Tinna Harling.

Engagemanget från en lång rad föreningar och organisationer på Tjörn visar att civilsamhället är med på noterna. Istället för att vänta på att någon annan – staten eller kommunen – ska göra något tar man saken i egna händer.

– Det är väldigt befriande för en själv att bygga något tillsammans, även om man bara tar ett mindre verktyg och det är i liten skala, säger Erik Berg.

Det lilla huset intill ladan, EgnahemEtt, är ett nybyggt svar på bostadsbristen bland unga, äldre och nyanlända på Tjörn. Nymålat och nästan helt klart utvändigt.

Sett till måtten är det ett attefallshus, som lätt kan byggas ut om reglerna utökas till 30 kvadratmeter. Just det här huset är inget självbyggeri. Det har producerats i Egnahemsfabrikens regi, tänkt att fungera som en prototyp. Samtidigt illustrerar huset hur självbyggare kan minska kostnaden genom att lägga egen tid och använda återbrukat byggmaterial.

EgnahemEtt har kostat 250 000 kronor att bygga, utan kök och badrum men med inlagt trägolv. Ungefär hälften utgörs av arbets- och omkostnader.

– En självbyggare kan räkna bort den summan, och ersätta en del av materialet med återbruk. Då kan ett fönster kosta 500 istället 5 000. Den som bygger själv tjänar på återbruk, tänker man anlita någon blir det dyrare eftersom det kräver anpassningar, säger Erik Berg.

Han har utformat ett excel-dokument som på ett pedagogiskt sätt visar hur kalkylen förändras.

– Det är viktigt att se skillnaden om man gör 80 eller 10 procent själv. Det blir två helt olika budgetar. Den som vill göra mycket själv utan byggerfarenhet behöver någon som är med hela vägen. Den rollen kan Egnahemsfabriken ta, säger Erik Berg.

Trots att säsongen är slut går det fortfarande att plocka tomater från plantorna i odlarföreningens tillfälliga växthus – en tunnel i kanalplast. På sikt finns planer på att utveckla området bakom ladan till en lokal matsäkerhetshubb med akvaponik, en odlingsmetod där fiskar och växter tar hjälp av varandra. Då skulle ladans risiga södergavel kunna förvandlas till växthus med fiskodling i botten.

– Det ska finnas många anledningar för folk att komma hit. Om det bara är en plats för husbyggande skulle det bli ganska trist, säger Erik Berg.

Att samlas kring god mat är en av huvudstrategierna för att människor från olika grupper ska stråla samman. Pizzaugnen i ladan väntar fortfarande på att tas i bruk. Men falafelvagnen på gårdsplanen används, och vid ett par tillfällen har Egnahemsfabriken varit värd för Mat och prat, en etablerad och återkommande aktivitet för nya och gamla Tjörnbor.

Akvaponik-satsningen finns än så länge bara på ritning. Men redan om ett par veckor ska ett nytt växthus börja byggas. Tio gånger sex meter med förråd i bakkant.

– Det byggs helt av sådant som vi fått till skänks. Det blir ett sätt att demonstrera vad som går att göra med återbruk, för att inspirera. Levande exempel är det enda som kan få folk att tänka i andra banor, säger Erik Berg.

Studio Svanvik är gårdens uthus som isolerats och fått ny inomhuspanel av en byggbrigad. I mitten står ett rejält träbord, som Tjörnungdomar och ensamkommande snickrade ihop i somras.

Måndagskvällar är vikta för studiecirkeln. Upplägget utgår från en metod för medskapande designprocess och har tagits fram i samarbete med forskaren Jenny Stenberg på Chalmers.

Byggcirkeln samlar ett gäng som ska bygga med stöd av Egnahemsfabriken, och under hösten funderar deltagarna igenom sina husdrömmar och planerar byggprocessen.

– En bra sak är att de stöttar varandra. Det ska bli jättekul när de går in i byggfasen till våren, säger Erik Berg.

Ahmed Salawda har köpt en tomt i Klövedal. Hittills har förberedelserna handlat mycket om att välja byggmaterial. Ett svårt beslut. Träullit blir för dyrt, KL-trä har långa leveranstider och lösvirke kräver snickarkunskaper.

– Men nu har jag hittat rätt material för mig. Ett lättbetongblock som gör att det blir färre moment. Blocken är isolerade och kan sedan putsas eller kläs med träpanel, säger Ahmed Salawda.

Att anpassa byggprocesser till självbyggarens förmåga och möjligheter är själva grundidén i Egnahemsfabrikens koncept. I praktiken innebär det att förenkla så mycket det går.

– Ahmed har liten byggerfarenhet, men han har resurser i form av ett stort nätverk och många vänner. Vi har pratat om att hitta något som går att bemästra ganska fort. Och känner man många nyanlända, som är vana att hantera mur, då kan det bli riktigt effektivt, säger Christian Rubell, platschef på Egnahemsfabriken.

Huda Hakky, arkitekt på Inobi, är en av arkitektvolontärerna på Egnahemsfabriken. Hon följer designprocessen för Ahmeds hus och skissar förslag på olika lösningar.

– Våra diskussioner har gått lite fram och tillbaka. Ahmeds livsstil är en viktig utgångspunkt, den är lite mittemellan två kulturer. Från mellanöstern kommer idén om två vardagsrum, ett privat och ett för gäster, säger Huda Hakky.

Husritningen, med en boyta på 80 kvadratmeter, baseras på en rektangel med ett urkarvat hörn. Eftersom Ahmed så småningom vill ha ytterligare ett hus för uthyrning går det dubblera till parhus. Då spegelvänds en kopia av det första huset så att ett uterum bildas vid entréerna.

– Genom att glasa in den öppna ytan mellan husen får familjerna en gemensam, skyddad plats där de kan umgås. Och som också ger möjligheter att odla, något som är viktigt för Ahmed, säger Huda Hakky.

Hon ser uppdraget – att anpassa arkitekturen till en person – som en spännande erfarenhet.

– Jag är glad att få vara en del i hans projekt att bygga ett hem. Jag försöker öppna så många dörrar som möjligt, utan att förvirra. Och jag ska träna upp mina muskler så jag också kan hjälpa till med att bygga, säger Huda Hakky.

Nyfikenheten och intresset för Egnahemsfabrikens verksamhet är stort.

– Under den här tiden har vi märkt två saker. Den ena är att folk tror att vi har hunnit mycket längre än vi har, det andra är att folk verkligen har längtat efter det här. Förutsättningarna för egnahem är större idag än den var på egnahemsrörelsens tid, säger Erik Berg.

Men för många som behöver en bostad och vill bygga sitt eget hus är startsträckan lång. Först och främst krävs en tomt. Sedan banklån – för det behövs pengar även om man bygger billigt.

– Vi jobbar på att hitta olika lösningar, ett spår är att matcha självbyggare med markägare. Ett annat är att få kommuner att upplåta markområden för egnahemsbyggen, säger Erik Berg.

Just nu är Erik Berg och Tinna Harling engagerade i att samordna en konferens som kommer hållas hösten 2019.

– Den ska handla om socialt byggande och modernt självbyggeri, och arrangeras i samarbete med bland andra Göteborgs stad, Mistra Urban Futures och Boverket. Vi tycker det är så inspirerande, för då kan det hela lyftas upp till systemnivå, säger Tinna Harling.

Självbyggaren Adam Nilsson färdigställer sitt hus med hjälp av Egnahemsfabriken.

– Jag får stöd i att prioritera och bekräftelse på att jag gör rätt, säger han.

Det lilla huset i Kleva skog på Tjörn är målat med vit slamfärg och syns på långt håll. Om drygt en månad flyttar Adam Nilsson och hans flickvän Cecilia Lundqvist in.

– Det finns inte något i huset som vi inte fått bestämma, och det är lite lyxigt. Det skulle i så fall vara hur lång tid det tog att bygga, säger Adam Nilsson.

Stommen är från en gammal timmerstuga. Den flyttades hit med kran och placerades på en plintgrund. Resten är byggt på plats. Först höjdes taket och Adam stegade ut måtten för tillbyggnaden där badrummet och ett litet multifunktionsrum ryms. Boytan är 37 kvadratmeter plus 10 kvadratmeter sovloft.

– Tanken är att skapa ett hem med väldigt låga omkostnader. Eftersom vi bygger så smått kan vi satsa på det ekologiska och välja hög kvalitet. Linullsisolering, lertegel, massiva trägolv, slamfärg och linoljefärg.

Sedan ett par månader tillbaka får han handledning en dag i veckan av Christian Rubell på Egnahemsfabriken.

– Utifrån den dagen planerar vi resten av veckan, vilka moment jag klarar själv och vilket material som behövs. Som ensambyggare är det svårt att prioritera vad som ska göras härnäst och tänka flera steg framåt. Det är lätt att hamna i analysparalys, säger Adam Nilsson.

De första två åren byggde de på helger och semester, men sedan april i år ägnar Adam sig åt husprojektet på heltid. Från början hade han ingen uppfattning om tidsaspekten.

– Jag trodde det skulle vara färdigbyggt på ett år. Men det är så mycket som är gömt i ett hus, bakom ytskiktet. Små grejer som går att spendera en hel dag på. Få en vinkel rätt eller lista ut hur något går ihop med annat som kommer långt senare, säger Adam Nilsson.

Att bygga själv har gett honom en speciell relation till huset.

– Jag kan känna att det är timret, linullen och leran som håller mig varm. Och jag kan känna tyngden, jag vet hur mycket allt väger som jag burit in hit. Det gör att jag uppskattar huset mycket mer, säger han.