Färdplanen som ska leda till hållbart byggande

Måndag morgon i centrala Malmö. Butikerna och kaféerna kring torget vid Triangeln är på väg att öppna. Varubilar stannar till, lastar ur och kör vidare. Kajor och duvor spatserar omkring. Vi är här med landskapsarkitekt Jeanette Nilsson. Torget genomgick en ordentlig ansiktslyftning 2020 där den mest i ögonfallande förändringen är de generösa sittplatserna i trä under träden. Men även beläggningen med marktegel och planteringarna är nya. Tidigare passerade de flesta här så fort som möjligt. Nu stannar folk gärna till en stund. Men vi är inte här för att skärskåda utformningen, utan för att prata om ombyggnadens klimatavtryck.

– Detta är ett av de projekt som vi arbetar med i vår klimatberäkningsstuga, säger Jeanette Nilsson, som även är hållbarhetskonsult.

– Malmö stad håller på att beräkna vilket klimatavtryck projektet hade och vilka åtgärder som teoretiskt sett skulle kunna ha minskat avtrycket. Det vi lär oss av detta, och andra projekt vi räknar på, tar vi med oss in redan på planeringsstadiet i nya anläggningsprojekt.

Jeanette Nilsson är en av de drivande personerna i föreningen Lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030. Eller LFM30 som de flesta kallar den.

Hon är inte ensam. LFM30 har 190 medlemmar och samlar hela byggbranschen i Malmö. Bland medlemmarna finns byggherrar, entreprenörer, konsultföretag och materialleverantörer. Alla medlemmar lovar att de ska halvera sin klimatpåverkan till 2025. Varje byggherre ska dessutom starta minst ett klimatneutralt byggprojekt senast 2025. Fem år senare, 2030, ska Malmö ha en helt klimatneutral bygg- och anläggningssektor med noll utsläpp. 2035 ska den till och med vara klimatpositiv.

Tuffa mål, men det krävs. Bygg- och anläggningssektorn står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp. Men hur går arbetet i LFM30 till mer konkret? Och vilken roll har arkitekterna? Andreas Eggertsen Teder, arkitekt och hållbarhetsexpert på White, har varit med från start och leder arbetet i en av de sex arbetsgrupperna.

– Jag valde att engagera mig i arbetsgrupp tre för att jobba med klimatkalkyler och design. Det ligger närmast arkitektens vardag, säger han.

I de klimatberäkningsstugor han leder får fastighetsägare hjälp att räkna på både genomförda byggprojekt och sådana som ligger på ritbordet. Deltagarna träffas nio gånger och lotsas igenom beräkningsprocessen. Mötena sker via Teams.

– Vi vägleder företagen steg för steg. Inför varje nytt möte får deltagarna en hemuppgift, exempelvis att ta fram en resurssammanställning så att de vet vilka material de använt i sitt projekt, säger Andreas Eggertsen Teder.

Alla klimatberäkningsstugor filmas och är tillgängliga för alla medlemmar att se i efterhand. Allt för att sprida resultat och kunskaper till så många som möjligt.

– Vi behöver ganska snabbt hitta ett sätt att upprätta en klimatberäkningsmetodik som fungerar även på nationell nivå och som alla kan vara överens om. Vi menar att vi har kommit ganska långt med att räkna på nybyggnationer. Nu har vi också börjat räkna på ombyggnads- och anläggningsprojekt för att få ihop helheten, säger Andreas Eggertsen Teder.

Han anser att arkitekterna är viktiga i omställningen.

– Vår roll är avgörande om vi ska nå målet om minskad klimatpåverkan i byggsektorn på väldigt kort tid. Utan en arkitekt i planeringen kan vi inte hålla ihop helheten och styra mot klimatpositiva byggnader och grannskap från första skiss till färdig byggnad och driftsskede.

Detsamma säger Anders Eriksson Modin, arkitekt och utvecklingschef på Fojab, som leder arbetet i grupp fyra om klimatneutrala byggmaterial.

– Jag tror att arkitekten verkligen är lösningen på hur vi bygger en klimatneutral värld. Vi är med och utformar allt från städer och stadsdelar ner till kvarter, enskilda byggnader och inredningen i byggnaderna, säger han.

Hans grupp möts var tredje eller fjärde vecka.

– Vi har även utskott som träffas mellan mötena. De tittar på mer specifika frågor. Ett utskott håller på med en genomlysning av isoleringsbranschen – vilka produkter har hög och vilka har låg klimatpåverkan? De sammanfattar sedan sina resultat i en rapport som sprids till medlemmarna. Vi har också tittat på trä för att ta fram en handbok om det, samt arbetat med betong och konsekvenserna av en lägre cementhalt i receptet, säger Anders Eriksson Modin.

Det arbetssätt som LFM30 mejslar fram nu kommer att vara standard om tio år, tror han. De närmaste åren kommer det att byggas minst 40 klimatneutrala projekt i Malmö med omnejd. Projekt som föreningen kan testa sina beräkningar och metoder på.

– Den här magnituden av klimatneutrala projekt på en så koncentrerad yta hittar vi knappt ens på Europanivå, säger Anders Eriksson Modin.

Sedan starten 2019 har LFM30 stadigt vuxit och lockat nya medlemmar. En del medlemmar har inte ens något kontor i Malmö, men vill ändå vara med i föreningen för att ta del av arbetet, berättar Karin Fagerberg, arkitekt och operativ chef på Fojab. Hon sitter i styrelsen för LFM30.

– Det finns andra kluster i exempelvis Stockholm, men de har inte alls kommit lika långt som vi. De vänder sig till oss för att få tips om hur vi byggt upp vår förening och de olika arbetsgrupperna, säger hon.

Hon tror att styrkan med LFM30 är den lokala förankringen.

– Malmö är lagom stort för att vi ska kunna samverka och bygga tillit. Jag tror att det är svårt att göra det här på nationell nivå. Det blir lätt för stort, lite som COP26, vilket leder till kompromisser. Alla parter i LFM30 vill framåt och vara med och hitta lösningar. Det är en väldigt mäktig känsla, säger Karin Fagerberg men tillägger:

– Det är en utmaning hur mycket nya byggnader vi egentligen ska producera i framtiden. Vilka är behoven och vad är en hållbar nivå? Det är en ödesfråga för vår bransch, som lever på byggande.

Det är fredag eftermiddag och vi är i Sege park i Malmö för att titta på bygget av Sveriges – och kanske Europas – största P-hus i trä. Redan på långt håll syns den sex våningar höga trästommen som ser ut att växa upp ur marken organiskt. P-huset, eller mobilitetshuset, är klimatneutralt och byggs på ett flexibelt sätt så att materialen lätt kan återbrukas.

Det är Andreas Holmgren, hållbarhetschef på byggföretaget Otto Magnussson, som föreslagit att vi ska träffas här för att ta bilder till reportaget. Han var med och startade den process som våren 2019 ledde fram till bildandet av LFM30, berättar han när vi pratas vid i telefon några dagar innan vi ses i Sege park.

– Vi har 190 anslutna i dag och växer hela tiden. En tredjedel av medlemmarna är rikstäckande företag och därför påverkar vi inte bara lokalt, utan även på riksplan. Det vi gör börjar bli en praxis på marknaden, säger han.

Han tycker att det hänt mycket på de två och ett halvt år som föreningen funnits. Resultaten hittills visar att byggherrarna i genomsnitt räknar med att sänka sina utsläpp av koldioxid med 30 procent till 2025, jämfört med 2020.

– Men vi behöver komma ännu längre och involvera ännu fler. Vi är på väg att öppna upp LFM30 för alla, det ska inte bara vara en Malmögrej utan något vi gör tillsammans i hela Sverige, säger Andreas Holmgren.

Hans mål är en konkurrenssituation där en byggherre kan bjuda in en grupp entreprenörer som inte bara tävlar med pris, utan även med lägst koldioxidutsläpp. Samarbetet inom LFM30 ska lägga grunden för en sådan utveckling.

– Innan har vi alla suttit i ett mörkt rum med våra olika pusselbitar. Nu har vi tänt ljuset, pratar samma språk och lägger ett stort pussel gemensamt, säger Andreas Holmgren.

Till en början jobbade LFM30 mest med att minska klimatutsläpp från byggbranchen. Jeanette Nilsson, som engagerade sig i LFM30 så fort hon hörde talas om föreningen, kom in och ändrade på det.

– Jag har pushat mycket för att vi ska jobba stenhårt med anläggning också. Det var inte så mycket fokus på det när jag gick med, säger hon.

Ungefär hälften av bygg- och anläggningsbranschens klimatutsläpp kommer från anläggningsprojekt.

– Vi vill hitta lösningar på hur vi ska kunna jobba mer med material med begränsat klimatavtryck och återbrukade material. Med biobaserade material som trä, biokol och vegetation och med beständiga material som åldras med värdighet, exempelvis gatsten som kan återbrukas i oändlighet.

Jeanette Nilsson är även involverad i ett pilotprojekt som testar och utvecklar en digitaliserad metodik för klimatberäkning.

– Beräkningen ska vara enkel och nästan automatisk, säger hon.

För Jeanette Nilsson blev det avgörande när hon för fyra år sedan insåg hur oerhört akut klimathotet är. Och att det som görs för att stoppa klimatförändringarna inte alls är i paritet med allvaret i frågan.

– Det sjönk in på djupet i mig. Det är skillnad på att känna till något och att på djupet förstå det, säger hon.

– Jag ville inte längre vara en del av det tåget som bara kör på och gör som vi alltid har gjort, utan jag vill aktivt verka för en förändring. Jag vill göra allt jag kan.