Upphandlingsmyndigheten får nytt uppdrag om arkitektonisk kvalitet

Kvalitet i upphandling på arkitekturens område har varit på agendan länge. Redan i propositionen Framtidsformer år 1998 stod det att upphandling bör ske med ökat kvalitetsmedvetande, och i det riksdagsbundna målet för arkitektur, form och design som kom år 2018 efter förslag i propositionen Politik för gestaltad livsmiljö stod det att hållbarhet och kvalitet inte ska underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden, samt att det offentliga ska agera förebildligt på området.

Men något riktat uppdrag till Upphandlingsmyndigheten kom aldrig, vilket Sveriges Arkitekter varit kritiska till. Om det offentliga ska fungera som förebild måste kommuner, landsting och statliga verksamheter få verktyg till det, menade förbundet och pekade på att en nyckel låg i tillämpningen av lagen om offentlig upphandling, LOU.

Nu ligger alltså uppdraget på Upphandlingsmyndighetens bord. I korthet går det ut på att stärka kompetensen i frågorna och tillhandahålla metodstöd och vägledning för offentliga upphandlare, så att kvalitetsfrågor inom arkitektur och gestaltad livsmiljö kan tas omhand. Myndigheten ska samverka särskilt med Boverket och även lämna förslag på lämpliga sätt att följa upp hur upphandlande organisationer och enheter tar hänsyn till frågorna. Uppdraget ska redovisas sista december år 2022.

Efter regeringens sammanträde då beslutet togs fick Arkitekten möjlighet att ställa frågor till ansvariga ministern Per Bolund (MP):

Vilken problematik har regeringen sett på området?

– Vi ser en risk att besluten där man bara ser till lägsta kostnad i investeringsskedet kan leda till att vi inte bygger så bra, så vackert och så socialt hållbart som vi tycker att man behöver. Vi vill stärka de offentliga upphandlarna runt om i hela Sverige och ge dem det stöd de behöver för att gå bort från lägsta kostnad och ställa mera av kvalitetskrav, säger Per Bolund.

Hur, rent konkret, ska hållbarhet och kvalitet kunna bli vägledande?

– Vi har sett att problemen i första hand inte ligger i lagstiftningen, den möjliggör ett ambitiöst arbete, utan det handlar om att upphandlare behöver få hjälp och stöd. Vilka krav man ställer och hur man ställer dem är otroligt viktigt. Det kan möjliggöra för till exempel arkitekter att samarbeta med konstnärer och att lägga ner lite mer resurser på att ha genomarbetade förslag med större omtanke innan man går till själva byggfasen.

Ett riktat uppdrag efterfrågades redan i samband med Gestaltad livsmiljö. Varför har det dröjt så länge?

– Det är ett väldigt ambitiöst program som vi tog fram i Gestaltad livsmiljö och vi har tagit ett antal steg framåt sedan den propositionen levererades. Det tar tid att ta fram bra direktiv till den här typen av utredningsarbete. Jag är otroligt glad att vi nu kan ta det här viktiga steget, som jag är övertygad om kan göra stor skillnad på sikt.