Tre förslag vann tävling i klassisk stil i Upplands Väsby

Den 21 april fattade kommunstyrelsen i Upplands Väsby beslut om att tre bidrag i en markanvisningstävling som utlystes i oktober ska byggas i kvarteret Fyrklövern. Ett av de vinnande förslagen är Jazz som ritats av arkitekten Olle Dahlkild på E/S-A arkitekter i samarbete med byggherren Backastad.

– Det var inte ett självklart projekt för mig att delta i med förutsättningen att husen skulle upplevas som att de är byggda runt förra sekelskiftet. Jag har brottats med den kluvenheten, säger Olle Dahlkild.

När han kom över den tröskeln satte han sig grundligt in i 1920-talsarkitekturen genom att studera byggnader från den tiden och ta ut äldre ritningar från arkiv.

– Det finns en kontinuitet från 1920-talsklassicismen till det vi ritar idag. Jag är en funktionsinriktad arkitekt som alltid börjar med stadsplan och planer för att se hur vi kan skapa bra bostäder med ljus och luft. Att utveckla de delarna är minst lika viktigt som det synliga uttrycket, säger han.

Olle Dahlkild är ändå kritisk till hur tävlingen har formulerats och genomförts.

– Det var konstigt att bara begära fasader och att planlösningar inte krävdes. Jag har ritat igenom husen inifrån och ut, det är självklart för mig som bostadsarkitekt att rita effektiva och smarta planlösningar, inte bara för bostadsupplevelsen utan också för ekonomin.

Han är också kritisk till politikernas uttalanden om att önskemålen att bygga i äldre stilarter kommer från invånarna själva.

– Det var bara 1 300 invånare i kommunen som röstade i tävlingen, så det är rent nys att hänvisa till det. Självklart ska invånarna kunna vara med och tycka till om sin kommun, men det måste ske på andra sätt. Politikerna borde istället stå för att det här är deras egna beslut, säger Olle Dahlkild.

Markanvisningstävlingen för området Fyrklövern i Upplands Väsby utanför Stockholm utlystes i oktober 2020. En omröstning utlystes då på hemsidan där både kommunens invånare och andra kunde rösta om vilket förslag de ville se byggt. 1330 personer, två procent av kommunens invånare röstade. Arkitekturhistorikern Henrik Nerlund reagerar på formuleringarna i markanvisningstävlingen om att ”Tävlingen handlar inte bara om att ta fasta på vissa karaktärsdrag från de äldre byggnadsstilarna, utan husen ska i sin helhet upplevas som att de är byggda runt denna tidsepok.”

– Det är inte fel att inspireras av och utveckla äldre arkitektur, men här riskerar resultatet att bli statiska fasadscheman eftersom tävlingen enbart har handlat om husens utsida och inte om vilka kvaliteter man vill uppnå. Ambitionerna i tävlingen anknyter inte till Upplands Väsbys egen lokalhistoria, säger han.

Han påpekar också att den tydliga uppdelningen mellan klassisk arkitektur och modernism i markanvisningstävlingen är historiskt felaktig.

– Det var inte en så skarp gräns utan en utveckling. Dessutom har modernismen utvecklats i flera olika riktningar under decennierna, säger Henrik Nerlund.

Oskar Weinmar (M) är ordförande i Upplands Väsbys kommunstyrelses miljö- och planutskott och har varit en av de drivande i frågan om att bygga ett kvarter i en stil som efterliknar förra sekelskiftet. Han är nöjd med resultatet.

– Det blir en naturlig variation i området med tre olika uttryck och olika byggherrar och det är något vi har jobbat med i andra områden av centrala Upplands Väsby, säger han.

Vid förra sekelskiftet byggdes husen med en annan byggteknik än dagens.  Det kan komma att påverka uttrycket. Men Oskar Weinmar är inte orolig för det.

– Vi har duktiga tjänstemän som ska säkra att det som vinner också realiseras och skriver in detaljer i exploateringsavtalen. Det är slutresultatet som är viktigast och vi ska ha ögonen på att det inte slarvas i utförandet, säger Oskar Weinmar.