Gå till innehållet

Svårt nå konsensus när arkitekt­företag ställer om till hållbara affärer

Ekonomiforskaren Markus Arnez-Wegelius visar hur två olika arkitektföretag ställt om till att bli mer hållbara, något han tror gynnar arkitekternas ställning. I båda de studerade fallen framkommer dock utmaningar – som att skapa konsensus kring vad som är hållbart.

I sin avhandling vid Lunds universitet använder Markus Arnez-Wegelius en trestegsmodell för att beskriva både processen och de förmågor som företag behöver för att förändras. Modellen består av de tre faserna ”sensing”, ”seizing” och ”transforming”. Det är genom dessa som arkitektbolag kan förändra sin affärsmodell och bli mer hållbara, menar Markus Arnez-Wegelius. 

Sensing innebär att företaget identifierar möjligheter, både internt och externt. Det handlar bland annat om att kunna identifiera relevanta teknologiska innovationer, ta in influenser från andra discipliner och lärdomar från konkurrenter. 

Seizing betyder att bolaget börjar applicera möjligheterna i verksamheten. Nu behöver man bland annat kunna bygga konsensus, experimentera och introducera ny kompetens i bolaget. 

Transforming i sin tur är när stora satsningar görs och affärsmodellen förändras i grunden. Här behövs bland annat en utvecklad hållbarhetskultur, strategiskt ledarskap och riskbenägenhet. 

Enligt Markus Arnez-Wegelius handlar affärsmodeller om vilket värde som skapas för kunden. Ett erbjudande om hållbar arkitektur bygger på en företagskultur som stödjer det erbjudandet och en organisation som fångar upp och utvecklar idéer och expertis, förklarar han. 

– Förmågan att fånga upp idéer kräver en öppen organisation, som aktivt söker efter nya impulser utifrån, säger Markus Arnez-Wegelius. 

Arkitektbolagen som ingår i studien (kallade Alpha och Beta) har kommit olika långt i förändringsprocessen. Alpha har tidigt investerat i kunskapsbas och processer, medan Beta inte har kommit lika långt. Båda företagen upplever dock liknande utmaningar, som att konkretisera kundens ofta ospecifika förväntningar och att motivera de extra kostnader som hållbarhetskraven kan föra med sig.

I både Alpha och Beta har det också funnits ett internt motstånd, säger Markus Arnez-Wegelius. Det kan både handla om ideologiska skillnader mellan medarbetare om vad som bör prioriteras och om ovilja hos ledningen att ändra affärslogiken. Hållbarhet kan också uppfattas och definieras på olika sätt av olika medarbetare. Allt detta gör det komplext att skapa konsensus, men det finns metoder menar han. 

– En åtgärd som Alpha implementerat är tvärdisciplinära grupper som arbetar för att minska motståndet. Tidigare forskning visar att ledningen behöver vara enade i sitt hållbarhetsengagemang, och att enighet ofta nås med kollaborativa metoder, säger Markus Arnez-Wegelius.

Trots att utmaningarna är många ser Markus Arnez-Wegelius stora möjligheter för arkitektbolag som vågar förändra sin affärsmodell. 

– Min empiri tyder på att arkitekten får en allt svagare position i byggprocessen. En affärsmodell med nya hållbara erbjudanden och expertis inom området kan vara ett sätt att stärka den positionen igen, säger Markus Arnez-Wegelius. 

Om avhandlingen

  • Namn: A dynamic capabilities approach to sustainable business model innovation: a case study of the Swedish architecture Industry
  • Författare: Markus Arnez-Wegelius
  • Handledare: Thomas Kalling och Niklas Lars Hallberg
  • Institution: Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet 

Mer att läsa