Svårt för arkitekter att få undervisa på gymnasiet
Få arkitekter söker till KTH:s kortutbildning som ger möjlighet att undervisa i gymnasieskolan, och ännu färre har behörighet.
– I princip verkar det omöjligt, säger Elsa Uggla, en av de arkitekter som sökt och fått avslag.
Thorildsplans gymnasium är en av de gymnasieskolor i Sverige som har Samhällsbyggnad och miljö som valbar inriktning inom teknikprogrammet.
Som många andra lärare på Arkitekturskolan på KTH har Elsa Uggla en tjänst på deltid samtidigt som hon driver eget företag. Under sin föräldraledighet fick hon tipset att söka den kompletterande pedagogiska utbildning som krävs för att kunna undervisa på gymnasienivå.
– Jag såg det här som en möjlighet att bredda mina kunskaper inom pedagogik och för att kunna bli behörig att undervisa på gymnasienivå då jag verkligen gillar att undervisa, säger Elsa Uggla.
För att bli ämneslärare i arkitektur på gymnasiet krävs att man redan är gymnasielärare i ett annat ämne. För den med arkitektexamen finns däremot möjligheten att gå en kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, och sedan undervisa i det bredare teknikämnet, där såväl hållfasthetslära, elektroteknik och samhällsbyggnad kan ingå.
De lärosäten runt om i Sverige som erbjuder KPU bedömer de sökande från fall till fall utifrån hur just deras utbildning är sammansatt. KTH har utbildat ämneslärare i teknik genom KPU sedan år 2016, de flesta med civilingenjörsexamen. Knappt en handfull arkitekter har sökt inriktningen och ingen har börjat. Det berättar Per Norström, lektor i teknikens didaktik och före detta ansvarig för den kompletterande utbildningen på KTH.
– Ingen begär att den som söker till tekniklärare har studerat alla ämnen, men däremot säger man att det ska vara en rimlig del. Och det är ett problem för många arkitekter, säger han.
För att få behörighet skulle många arkitekter behöva läsa till ett par fristående kurser i ämnen som elektroteknik, programmering och mätteknik, enligt Per Norström. Men det finns ytterligare ett hinder:
– Arkitektutbildningarna har ofta svårtolkade namn på sina kurser. Det står inte att du läst materiallära utan ”projekt 1” eller bara ”arkitekturteknik”. Det gör det väldigt svårt att bedöma, säger han.
Elsa Uggla.
När Elsa Uggla fick avslag på sin ansökan fick hon också tipset att skicka in ett förtydligande av sitt examensbevis, som är från år 2008.
– Jag fick göra detektivarbete och klistra in beskrivningar av kursers faktiska innehåll, men många av beskrivningarna saknades i arkiven, säger hon.
I våras fick hon avslag på sin överklagan. Enligt antagningen kunde hon inte styrka att hon uppfyllde behörighetskravet om 90 högskolepoäng i teknik. Att det är så svårt för arkitekter att få undervisa på gymnasiet tycker både hon och Per Norström är synd.
– Jag skulle gärna se att vi fick ut arkitekter i gymnasieskolan, de har ett annat perspektiv än ingenjörerna med sin kombination av estetik, teknik och samhälle. Den kombinationen tror jag skulle vara nyttig för ungdomarna, säger Per Norström.
Elsa Uggla undrar också hur Skolverket tänkte när teknikprogrammets inriktning Samhällsbyggande och miljö utformades. Hon har själv gjort inhopp som vikarie på Thorildsplans gymnasium som är en av de skolor i Sverige där eleverna kan välja den inriktningen.
– Det är kärnfrågan som drivit mig. Innehållet i kursplanen för Samhällsbyggande och miljö är exakt det som vi som arkitekter studerar och lär oss under vår utbildning och yrkesliv, men ingen arkitekt kan bli behörig att undervisa där?
