Stor bredd bland årets examens­arbeten

I början av juni presenterade studenterna vid den femåriga arkitektutbildningen i Lund sina examensarbeten. Som vanligt var det en stor bredd bland ämnena som studenterna valt i samarbete med handledare och examinator.

– Vi har funderat på om vi ska strömlinjeforma bättre för att enklare kunna skapa kriterier för bedömning. Men vi återkommer ständigt till att det är viktigt med den här bredden. Den är stimulerande, även för branschen, säger Jesper Magnusson, chef för arkitektutbildningarna på Lunds tekniska högskola.

En av studenterna som gick upp var André Lundin. Hans projekt heter Vemodets paviljong och är ett förslag på hur en svensk nationell paviljong till Venedigbiennalen kan gestaltas.

– De nationella paviljongerna ska återspegla ländernas olika kreativa särarter. Jag har försökt hitta vad som är vår svenska kreativa särart och landade i att vemodet är det som präglar Sverige.

Sedan har jag försökt gestalta det på olika sätt, genom tolkning av dikter och konst, säger han.

Evelina Björndal valde att göra ett teoretiskt examensarbete som hon kallar ”Mormor lagar filten, och filten värmer mormor”. Utgångspunkten är att vi lever i en värld präglad av neoliberala och kapitalistiska värden där byggbranschen orsakar stor skada på planeten.

– Jag undersökte hur vi som arkitekter kan visa mer omsorg om den byggda miljön och använde det feministiska teoretiska begreppet ”care”, som jag översätter till ”omsorg” eller ”omhändertagande”. Sedan kopplade jag ihop min mormors berättelser om hemslöjd med diskussioner om hur vi kan visa mer hänsyn mot människor, djur och natur med arkitektur som verktyg, säger hon.

Lisa Lödén valde att förlägga sitt examensarbete till norra Sverige. ”Framtidens boende på Norrbottens landsbygd” heter det.

– Jag ville jobba med arkitektens roll i en glesbygdskontext eftersom det är något som inte tas upp så mycket på arkitektutbildningen, säger hon.

Att arbeta med norra Sverige tyckte hon var intressant eftersom det behövs många nya bostäder där de kommande åren. Obalansen mellan stad och landsbygd är stor efter att service och skolor flyttats till centralorterna.

– Jag har jobbat med en specifik by i Luleå kommun och försökt reflektera kring hur utvecklingen i en sådan by skulle kunna se ut. Och vilken roll arkitekten får när det kanske inte finns så starka ekonomiska incitament att bygga nytt i små samhällen.

Examensarbeten som handlar om just landsbygden är en stark trend sedan några år, enligt Jesper Magnusson och Paulina Prieto de La Fuente, ansvarig för examensarbetet på det femåriga programmet.

– Fler och fler ger sig ut på landet och det började faktiskt innan covid kom. Vi ser helt klart ett växande intresse för landsbygden, säger Jesper Magnusson.

Paulina Prieto de La Fuente berättar att vurmandet för landsbygden ofta kombineras med andra ämnen, som materialhantering.

– Studenter har gett sig på att rita igenom fristående villaliknande sommarhus fullt ut. Jag tror att det intresset kommer från att byggindustrin står inför en stor utmaning materialmässigt. Det kanske känns lättare att tänka innovativt med material och konstruktion om man ritar i en mindre skala – om tanken är att huset ska vara återvunnet och cirkulärt, säger hon.

Hållbarhet finns förstås med i de flesta projekten på ett eller annat sätt.

– Det är flera trender som pågår parallellt, säger Jesper Magnusson. Och mitt i detta har vi dessutom haft flera arbeten som sysslat med estetik. Vi hade något arbete som helt fokuserade på fasad och någon som arbetade med kulör och färgsättning.

Ytterligare en trend är rena transformations- eller återbruksprojekt. Ett exempel är Katarina Ahnborgs examensarbete ”Kulturhuset Hangaren”, ett transformationsprojekt där Bromma lagt ner sin flygverksamhet och den gamla hangaren från 1936, en kulturhistoriskt viktig byggnad ritad av Paul Hedqvist, bevaras och får en ny funktion.

Nu väntar en tuff arbetsmarknad. Enligt en färsk enkätundersökning som Sveriges Arkitekter gjort har bara en tredjedel av dem som tagit examen 2021, 2022 och 2023 ett arkitektjobb. Lisa Lödén har fått jobb där hon gjorde praktik, medan Evelina Björndal söker arbete. André Lundin jobbar extra, men söker heltidsanställning efter sommaren. Examensarbetet blir en del i den portfolio som de använder för att intressera arbetsgivare.

– Men exjobbet är kanske över hundra sidor och det måste man få ner till sex sidor eller mindre. Det är svårt och synd att behöva skära bort så mycket, säger André Lundin.

Lisa Lödén tror att examensarbetet har stor betydelse i arbetssökandet.

– Jag tänker att det är viktigt för att det visar en arbetsgivare väldigt tydligt vad man har för intresseområde. Det säger också någonting om ens personlighet, vad man skulle vilja fördjupa sig i, säger hon.

Även om det är tufft nu tror Evelina Björndal att arkitekter behövs mer än någonsin för att forma framtiden.

– Det är jätteviktigt att arkitekter finns med tanke på hur den byggda miljön påverkar våra samhällen, planeten, djuren och naturen, säger hon.

André Lundin håller med.

– Jag tror att vi har ett mer humanistiskt perspektiv än vad många andra professioner har. Det är jätteviktigt för utvecklingen, säger han.