Spridd väcker känslor med 1800-talspalats
Två nyritade kvarter i Växjö, signerade arkitektkontoret Spridd, har fått ett blandat mottagande. ”Underbara nyheter”, skriver Facebookgruppen Arkitekturupproret om de historiserande byggnaderna. ”Problematiskt”, anser Kasper Salin-juryledamoten Petra Gipp.
Beställare av kvarteren i Växjö är it-entreprenören Björn Sundeby som ville att hans nya huvudkontor nära domkyrkan skulle likna bostadshusen på Strandvägen i Stockholm.
– Vi är inte ironiska. Det finns en otrolig lockelse i att arbeta så nära originalet som möjligt, säger Ola Broms Wessel på Spridd, ansvarig arkitekt för projektet.
Kontoret tog uppdraget när de övertygats om att beställaren ville ha mer än en bild av en historisk epok.
– För oss är hantverket intressant, frågorna kring detaljering, ornament och ljusgårdar. Det handlar om att ta en tid på allvar och undersöka vilken bäring dåtidens tankar kan ha på dagens problem, förklarar Ola Broms Wessel och understryker att de jobbar på liknande sätt med miljonprogrammet.
Han säger sig förstå att människor reagerar på den enkelhet och ekonomiska rationalitet som präglar många byggen idag, men tror inte frustrationen främst handlar om stilpreferenser. Det tror däremot Facebookgruppen Arkitekturupproret, som applåderar Växjöprojekten.
– Det finns två olika ideologier, en modernistisk och en klassisk. Modernismen är inte ute efter att det ska vara behagligt utan helst provokativt och nyskapande vilket leder till att folk blir förbannade, deprimerade och ledsna. Vad är det för poäng med det? säger Albert Svensson, en av arkitekterna inom gruppen.
Albert Svensson, som själv ritar vad han kallar traditionsbaserade privatvillor, menar att såväl branschen i stort som Sveriges Arkitekters prisjurys favoriserar modernismen. Nonsens, svarar arkitekten Petra Gipp som sitter i Kasper Salin-juryn.
– Vem vill bo i en pastisch? Debatten är oinitierad, ytlig och okunnig. Vad som är vackert och fult handlar inte om stilar utan om bra material, kvalitet och goda rum. Arkitektens roll är att tolka sin samtid, och det kan leda till vitt skilda uttryck.
För Petra Gipp är det ingen tvekan om att Spridds kvarter i Växjö mer handlar om stil än hantverk, eftersom det senare lika gärna kan uttryckas på samtida vis.
– Jag tycker det är ett märkligt projekt, jag förstår det inte. För mig blir det likt en kuliss, vilket är mycket problematiskt.
Mer information om projektet från Växjö kommun finns här.