Skiftande förväntningar i årets lönerörelse

När lönerörelsen nu drar i gång på allvar, blir det första gången som arkitekternas nuvarande löneavtal prövas i rejält dåliga tider. Förväntningarna är olika på olika arbetsplatser.

– Utifrån ett fackligt perspektiv har vårt företag agerat bra de senaste åren och har varit tillmötesgående när det gäller lönerna. Samtidigt har vi i tio års tid matats med siffror som visar hur lönerna ökat i snabbare takt än inkomsterna och nu har marginalerna plötsligt blivit ännu mindre. Men vi är en kår med lång utbildning och det ställs höga krav på kunskap. Det blir en stor konflikt i år, lönerna kommer inte att nå upp till de anställdas förväntningar, säger ett av de fackliga ombuden som Arkitekten talat med.

På den aktuella arbetsplatsen samarbetar Sveriges Arkitekters fackliga företrädare med dem som företräder Unionen som, till skillnad från Sveriges Arkitekter och Sveriges Ingenjörer, har en så kallad stupstock i sitt avtal, vilken innehåller ”märket”, en nivå för den kollektiva löneökningen, som i år är satt till 4,1 procent.

– På arkitektkontoret finns ofta en samsyn mellan medarbetare och chefer och företagsledning och Sveriges Arkitekter är, liksom övriga Saco-förbund, också måna om att hålla en god dialog, att vara nära och inte på tvären. Det är bra på många sätt. Om vårt sifferlösa avtal innebär en god dialog är det värdefullt. Men samtidigt upplever jag att vi har blivit hjälpta av att Unionen är lite tuffare. Att de har stupstock och märket i sitt avtal blir vi hjälpta av nu. Unionen har till och med pratat om strejk om missnöjet blir för stort, säger det fackliga ombudet Arkitekten talat med.

Kristofer Eklund är fackligt förtroendevald på Tengbom. Där är klubben en ren akademikerklubb, det vill säga med medlemmar från Sveriges Arkitekter, Sveriges Ingenjörer och andra Saco-förbund. Han upplever inte att det finns några uppenbara förväntningar åt något håll när det gäller lönerna i år. Mest att det råder stor osäkerhet kring marknadsläget och konjunkturen i branschen. Och att han som facklig företrädare får många frågor om vad man kan förvänta sig. 

– Medlemmarna är vana vid att vi har sifferlöst avtal så det är inte så många som funderar över det. Många har också varit med om tidigare konjunkturnedgångar och är lite luttrade. Men det har varit fler frågor än vanligt om märket, som man läst om i medierna att andra fackförbund har, och vad det betyder för oss arkitekter, säger Kristofer Eklund. 

Han säger att det också ställs frågor om inflationen, särskilt från nyutexaminerade och från arkitekter som arbetat i andra länder.

– De undrar varför vi inte kompenseras för inflationen. Då måste vi förklara hur det ser ut, att i Sverige är arbetsgivaren inte skyldig att kompensera för inflationen som löneavtalen ser ut. Samtidigt finns de som är bekymrade över sin privatekonomi, när allt blir tio procent dyrare, och det måste man ha förståelse för, säger Kristofer Eklund.

Det nya avtalet som Sveriges Arkitekter, Sveriges Ingenjörer och Unionen slutit med Innovationsföretagen blev klart i förra veckan och innebär små förändringar från tidigare. Att det är fortsatt ”sifferlöst” betyder att löneökningarna förhandlas lokalt och individuellt utifrån prestation och företagets ekonomi. Så har det varit sedan 2010.

Ulrik Östling är förhandlingschef på Sveriges Arkitekter. Han känner igen frågorna som de fackliga företrädarna tar upp.

Varför har Sveriges Arkitekter ett avtal utan förutbestämda siffror för löneökningen?

– I samband med att kollektivavtalet omförhandlades 2009 tog vi tillsammans med Sveriges Ingenjörer fram ett lokalt lönebildningsavtal och förfinade processen kring löneförhandlingarna. Det visade sig att det tjänade oss väl och därför har det rullat på. Det har blivit mer av en löneprocess som stöder individuella goda insatser och den kollektiva löneutvecklingen har följt konjunkturläget och hur företagen går ekonomiskt.

Kan det vara en nackdel att det inte finns någon förutbestämd siffra i avtalet nu när läget är som det är?

– Är det någon gång det lokala lönebildningsavtalet kan missgynna våra medlemmar är det i dessa tider. I årets kollektivavtalsförhandlingar yrkade Sveriges Arkitekter och Sveriges Ingenjörer på en så kallad stupstock, då finns en förutbestämd procentsiffra, märket, som klubben på arbetsplatsen kan lösa ut om den kollektiva löneutvecklingen blir lägre. Men detta fick vi inte igenom, Innovationsföretagen sa nej. Så nu kommer det fortsatt lokala lönebildningsavtalet utan siffra att för första gången prövas i en rejäl konjunkturnedgång.

Varför kan inte löneutvecklingen följa inflationen?

– Det är värt att komma ihåg att märket, som sätts av industrin, tillkom för att hålla nere löneinflationen som var ett problem i slutet av 1980- och början av 1990-talet. I Sverige vill vi undvika att skjuta på inflationen genom att höja lönerna för mycket eftersom det har visat sig att det bara innebär att inflationen ökar ytterligare och reallönerna urholkas.

Vilka förväntningar har du på arkitekternas löneökningar i år?

– Min förhoppning är att lönerörelsen ska fungera och att det blir bra löneökningar, att företagen höjer lönerna även om de har behövt säga upp personal. De arbetsgivare som nu är solidariska med de medarbetare de har kvar, har större chans att behålla dem sedan när det vänder. Om man inte vårdar sin personal när det går dåligt, slår det tillbaka i goda tider. Det tror jag att de flesta arbetsgivare i arkitektbranschen är medvetna om.