Ny skala för Elding Oscarson

Hyllorna på väggarna är fyllda av modeller, prydligt uppradade efter att ha packats upp efter utställningen under förra året på Skissernas museum i Lund. På ett bord står arbetsmodeller i olika skalor och material, bland annat modellerna för tillbyggnaden till Skissernas museum, det projekt som i höstas tilldelades Kasper Salin-priset på Arkitekturgalan i Stockholm.

Ännu vet de inte vad priset kommer att innebära för kontoret, men en förhoppning är att beställarna ska få större tillit till dem. De har alltid velat jobba med olika skalor, men ibland har de varit lite uppgivna.

– På ett sätt är det fantastiskt att se vad vi har skapat, men man också tycka att vi borde ha hunnit göra mer på tio år. Nu vill vi utveckla oss själva och verksamheten, säger Jonas Elding.

Kanske får uppdraget att rita Lunds nya centralstation en ännu större betydelse för kontorets utveckling. Elding Oscarson var förra året inbjudna till parallellt uppdrag om Lunds nya centralstation och de valde att samarbeta med C F Møller som hade erfarenhet av liknande projekt. Och samarbetet blev överraskande bra. I januari i år fick de beskedet att de båda kontoren tillsammans har fått uppdraget att arbeta vidare med projektet.

Det klickade mellan Jonas Elding och Johan Oscarsson redan på arkitektskolan i Lund för nästan 20 år sedan. Då hade de svårt att hitta förebilder som de verkligen respekterade och de upplevde att svenska arkitekter gärna tittade på utländska förebilder, samtidigt som de utgick ifrån att det inte gick att göra samma sak i Sverige. De gjorde exjobb tillsammans och hade redan målet klart för sig; en dag skulle de starta kontor ihop. Det kom att dröja åtta år innan det blev verklighet.

Redan helgen efter presentationen av exjobbet åkte Jonas Elding till Japan för tre månaders praktik på SANAA i Tokyo. Han blev handläggande arkitekt för projektet New Museum i New York och blev kvar till 2006. Johan Oscarsson fick i sin tur jobb hos Thomas Sandell och flyttade till Stockholm. Han arbetade framförallt med inredningsprojekt, bland annat som handläggare för inredningen av OMX kontor i Stockholm. År 2007 startade de sitt gemensamma företag Elding Oscarson.

– Vi hade olika erfarenheter ovh kunskap med oss när vi återförenades , men vi har också utvecklats tillsammans. Vi är rätt samkörda vid det här laget, säger Johan Oscarson.

De första uppdragen var privatvillor och inredningar. Redan år 2010 nominerades bostadshuset Townhouse i Landskrona till Kasper Salin-priset. Två år senare fick arkitekterna ta emot ett annat pris som delas ut av Sveriges Arkitekter, Guldstolen, för inredningen av No Picnics kontor i Stockholm. Förra året fick Elding Oscarson alltså äntligen ta emot Kasper Salin-priset, för tillbyggnaden till Skissernas museum i Lund.

Respekt för varandras kompetens, åsikter och arbetssätt tror de är en anledning till att samarbetet har fungerat så bra och de vill hellre prata om vad som förenar dem än vad som skiljer dem åt.

– Vi har väldigt lika ideal och målbild. Ibland kan vi ta oss an uppgiften från olika håll och det tror jag gör projekten bättre och mer solida. Det är en slags växeldragning mellan oss som för arbetet framåt, säger Johan Oscarson.

Större delen av deras projekt har hittills varit i den mindre skalan och de har alltid tagit uppdragen på stort allvar. Men de vill också komma vidare. Efter 20 år i yrket och med tio års gemensam verksamhet tycker de att vissa beställare fortfarande verkar se dem som unga och oerfarna. Och de är uppenbart frustrerade över hur svårt det har varit att få göra större projekt i Sverige. Prekvalificeringar till tävlingar kräver ofta att kontoret ska ha drivits ett visst antal år och att det kan visa referensprojekt för uppgiften.

– Det var som ett nålsöga när vi började. Att då komma med kompetens från ett utländskt kontor, även om den är unik och perfekt för uppdraget, räknades inte. Därför har vi hållit på med mindre projekt, men det har också hämmat oss, säger Jonas Elding.

De har försökt att behålla en blick utifrån på den svenska arkitekturen. Ett sätt är att de alltid har haft många utländska arkitekter anställda. Och de är noga med att påpeka att de anställer skickliga gestaltande arkitekter.

– Vi har ett gäng superduktiga arkitekter här och de har stort inflytande på designprocessen. Sen är vi rätt bra på att analysera komplexa uppgifter och hitta spår som alla får leta vidare i, säger Jonas Elding.

Båda är måna om detaljerna och utförandet. Och nu kommer de in på händelser under arbetet med Skissernas museum och en del kompromisser de fick göra. De ville bygga en fullskalemodell, men det gick inte att driva igenom.

– Sammanfattningsvis kan man säga att i ett projekt med den ambitionen är det bra om alla har förståelse för vad som krävs för att byggnaden ska nå sin fulla potential och att man prioriterar att arkitekterna ska kunna vara med på alla byggmöten, säger Jonas Elding.

Rätt planlösning, koncept och plan för platsen och programmet och att tillbyggnaden öppnar sig både mot gatan och mot parken, men också att byggnaden gjorde mycket för verksamheten, tror de är viktiga orsaker till att den fick Kasper Salin-priset. Tillbyggnaden blev en katalysator för att nya besökare skulle hitta dit. Och de berättar om nyckeln i planlösningen, placeringen av köket och inlastningen, som gör att besökarna nu går rakt in i den gamla entréaxeln till ett rum med fönster åt alla håll.

– Ingen annan gjorde så. Men det krävdes en nästan sjuklig envishet för att hitta rätt koncept och Johan blev rätt trött på mig ibland. Vi är båda envisa, men jag kanske på ett mer extrovert sätt, säger Jonas Elding insiktsfullt.

Nu väntar de på att arbetet kring Lunds nya centralstation ska starta och de klurar på när organisationen för projekteringen ska vara på plats. Johan Oscarson säger att det också blir en möjlighet att få in fler kompetenser till kontoret och att öka dynamiken.

– Det här är det mest spännande just nu. Det är en ny skala och vi ska kunna hantera den komplexiteten. Det blir en möjlighet att växla upp.