Sex av åtta arkitektskolor har inte jämn könsfördelning

De senaste tio årens antagningsstatistik visar att andelen kvinnliga arkitektstudenter är större i Göteborg jämfört med motsvarande utbildningar i Stockholm, Lund och Umeå. Varje år.

Andelen kvinnliga studenter på Arkitektprogrammet på Chalmers ligger stadigt på över 60 procent – med toppår 2017, 2014 och 2011 då andelen kvinnor var 71, 70 respektive 73 procent.

Landskapsarkitektutbildningarna har sedan länge en hög andel kvinnor, runt 80 procent, men bland de fyra arkitekturskolorna är det alltså Chalmers som sticker ut.

Kia Bengtsson Ekström, programansvarig på arkitektutbildningen, kan inte förklara varför Chalmers utmärker sig.

– Men en allmän trend är att fler unga kvinnor går högre utbildningar och har bättre betyg. Att vi bara tar in 25 procent via arkitektprovet kan också spela in, säger hon.

På LTH, KTH och UMA utgör de som kommit in via arkitektprovet cirka en tredjedel av studenterna. Bland de som ansökt till utbildningarna via arkitektprovet är fördelningen mellan män och kvinnor jämnare.  

I nuläget är Chalmers en av de utbildningar som inte lever upp till jämställdhetsmålet med en könsfördelning på 60/40.

– Jag är inte främmande för att titta på hur man kan öka andelen manliga studenter. Särskiljandet som uppstår vid ojämn könsfördelning är problematisk. Men jämställdhet är en komplex fråga. Det handlar också om vilka referenser vi lyfter fram och hur våra normer ser ut, säger Kia Bengtsson Ekström.

I  början av året startade Chalmers en övergripande satsning på jämställdhet: Genie – jämställdhet för excellens. Nyligen utsågs Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik till pilotinstitution.

– Syftet är att ta vara på initiativ som gjorts och integrera dessa i den dagliga verksamheten. Men våra utmaningar är desamma som övriga Chalmers. Vi måste bli bättre på genus vid meritering och -rekrytering, säger prefekten Fredrik Nilsson. 

”Arkitektur är både tekniskt och konstnärligt”

– Om fler studenter antas via arkitektprovet skulle andelen män öka, tror Julius Andersson som precis påbörjat sin master på Chalmers.

För Julius Andersson var platsen viktig – antingen Chalmers i Göteborg eller konstakademin i Köpenhamn. Det blev Chalmers.

– Den tekniska inriktningen här kompletterar mina tidigare konststudier, säger han.

Agnes Janfalk, masterstudent, valde Chalmers av två skäl.

– Jag ville ha en teknisk och praktisk utbildning. Och jag ville flytta till Göteborg, säger hon.

Att arkitektur både är tekniskt och konstnärligt tror hon attraherar många tjejer, men också frågorna om social hållbarhet.

– Jag märker själv att jag vill få in social hållbarhet i projekten, och det har säkert att göra med hur jag uppfostrats, säger Agnes Janfalk.

Hon är engagerad i genusgruppen som funnits på Chalmers sedan 2012. Där försöker arkitektstudenterna påverka undervisningen i en mer inkluderande riktning.

För de kvinnliga studenterna må vara fler – men kulturen på skolan premierar männen.

– Kvinnliga föreläsare, handledare och professorer är underrepresenterade, och få kvinnor lyfts fram i arkitekturhistorien. Men vi försöker också få in diskrimineringslagstiftningen i undervisningen, säger Agnes Janfalk.

Hittills har det resulterat i en jämställdhetspolicy och spelregler för gästföreläsare och handledare.

Men förslaget att anonymisera projektinlämningar möter motstånd.

– Den frågan har vi drivit ganska länge. Vi vill att examinatorns allra första blick ska vara neutral, innan projekten presenteras för publik, säger Agnes Janfalk.