Samarbete bärande idé på nya Nationalmuseum

När nya Nationalmuseum öppnar efter fem år av ombyggnationer har tidigare lagerlokaler och arbetsrum fått ge plats för museets publika verksamhet. Totalt har 2 300 kvadratmeter tillgänglig yta tillkommit i byggnaden. Arkitekter för ombyggnaden har varit Wingårdhs och Wikerstål arkitekter (numera Tengbom).

I den före detta konserveringslokalen för konst på papper öppnar en ny restaurang, gestaltad och inredd av en grupp inredningsarkitekter och formgivare bestående av Matti Klenell, TAF studio, Stina Löfgren och Carina Seth Andersson.

– Nationalmuseum ville arbeta med ett kollektiv. De pratade med flera intressenter, bland andra Matti, och han föreslog den här gruppen, berättar Gabriella Gustafson som driver TAF studio tillsammans med Mattias Ståhlbom.

De fem samarbetade tidigare i projektet A new layer som presenterades med en utställning på Östasiatiska museet 2014.

Riktlinjerna för arbetet har gruppen formulerat gemensamt tillsammans med Nationalmuseums projektledare Helena Kåberg och Fredrik Eriksson. För att göra ett samtida avstamp är all inredning och konstnärlig utsmyckning i restaurangen nyritad, vilket förde med sig att sammanlagt ett trettiotal formgivare och konstnärer bjöds in, liksom ett antal nordiska producenter.

– Att gestalta i grupp på det sätt som vi gjort är ovanligt och det har varit viktigt att också producenterna har accepterat att synas i grupp. Det har varit en bärande ide i projektet: genom samarbete får man fram bra produkter, säger Gabriella Gustafsson.

– Möblerna ska hålla för att användas i restaurangen under många år och åldras vackert. Men de är inte specialanpassade för restaurangen utan ska fungera på marknaden också. På det sättet kan de inbjudna formgivarna i bästa fall tjäna mer i långa loppet är om möblerna varit ritade för enbart det här projektet.

I en krönika i tidningen Form i somras ifrågasattes varför Nationalmuseum inte betalat skissarvode till de formgivare som ritat möbler, mot bakgrund av att Nationalmuseum är en statlig myndighet med uppgift att främja konst och design. Men Nationalmuseum menar att upphandlingen skett enligt de regler som finns för statliga myndigheter.

– Vi har varit helt öppna med hur avtalen har sett ut. Inredningsarkitekterna har fått betalt som vid ett vanligt inredningsuppdrag och för de unika objekt som inte kan produceras för marknaden har vi betalat arvode. För de möbler som vi köper får formgivarna royalties av producenten enligt avtal som de själva förhandlat fram, säger Fredrik Eriksson på Nationalmuseum.