“Möbelklassiker skapas av maktstrukturer”
Möbler blir klassiker tack vare att de uppmärksammats och idealiserats på olika sätt snarare än på grund av att de har speciellt hög kvalitet. Det hävdar Anna Wahlöö, adjunkt vid Lunds universitet, i en avhandling.
Varför har möbler som Carl Malmstens pinnstol Lilla Åland och Bruno Mathssons fåtölj Eva blivit "klassiker"? Det har Anna Wahlöö tagit reda på i sin avhandling.
– Klassiker är ett begrepp som används flitigt, inte minst som ett försäljningsargument. Men trots att det används så ofta är det ett svårfångat begrepp. Det används mycket olika och förklaras sällan, säger Anna Wahlöö.
Hennes avhandling ”Att göra en klassiker: en studie av fenomenet moderna möbelklassiker i en samtida svensk kontext” är ett försök att reda ut vem som har makten att skapa en möbelklassiker, och hur det går till. För att komma fram till det har hon gjort en enkätundersökning med 140 personer samt intervjuat representanter för museer, utbildningar, media och auktionshus.
– Möbelklassiker uppstår inte spontant. Inte heller genom årtionden av användning eller tack vare möblernas höga kvaliteter. De skapas av maktstrukturer i kultursamhället.
Hur menar du?
– Det är många aktörer som har ett intresse av att skapa en möbelklassiker, till exempel för att tjäna pengar. De här aktörerna kan vara museer, formgivare, antikhandlare, inredningsarkitekter, media, möbelproducenter eller auktionshus. Möbelklassikerna skapas genom att aktörerna glorifierar, väljer ut, laddar med värden, och placerar dem i speciella miljöer och sammanhang. Då skapas det en hajp kring en viss möbel när den återkommande exempelvis syns på utställningar eller pryder tidningsomslag.
Hur gammal måste en möbel vara för att anses vara en klassiker?
– Den bör ha varit med ett tag, en siffra som dykt upp i mitt material är 30 år. Minst så länge bör en möbel ha funnits för att betraktas som en klassiker. Men den tjänar också på att fortfarande vara i produktion.
Anna Wahlöö undervisar i dag på institutionen för arkitektur och byggd miljö på Lunds universitet. Hennes nästa forskningsprojekt handlar också om möbler, närmare bestämt om möblering i kyrkorum. Under de senaste åren har många svenska kyrkor bytt från kyrkbänkar till stolar, och nu ska Anna Wahlöö tillsammans med en kollega titta på hur kyrkan påverkats av detta.
– Jag är intresserad av möbler i allmänhet. Dels eftersom det är något alla kan relatera till, och dels för att det är något som påverkar oss mer än vad vi tror.
